Från Rilpedia

Solinstrålning eller insolation är ett mått på infallande solstrålning på en yta, dvs mängden solenergi på en given yta under en given tidsrymd. Insolationen uttrycks vanligen i kilowatt-timmar per kvadratmeter per dag (kW•h/m²/dag) eller watt per kvadratmeter (W/m²).

Ytan i fråga kan vara en planet eller ett annat objekt som träffas av solens strålar, inräknat exempelvis rymdfarkoster. En del av solstrålningen absorberas av ytan, vilket resulterar i uppvärmning, och resten reflekteras. Förhållandet absorbtion/reflektion beror på objektets reflexion eller albedo.

Solinstrålning på jorden

Solinstrålningen består av direkt och diffus instrålning. I rymden utanför jordatmosfären är den omkring 1 366 watt per kvadratmeter. Vid jordytan beror den på vinkeln mellan solstrålningen och jordytan, och på hur mycket atmosfären hindrar strålningen. Då solen står i zenit är vinkeln 90 grader och den direkta instrålningen är maximal. Den direkta instrålningen minskas av stoft, dimma och moln, vilka i stället i viss grad alstrar diffus instrålning. Är himlen helt molntäckt är all instrålning diffus.

I Sverige är solinstrålningen lägre än i länder söder om Sverige eftersom den maximala instrålningsvinkeln bara är 58 grader längst i söder. Solinstrålningen i Sverige kan variera mellan 1100 och ner till några 10-tal W/m² när molntäcket är tjockt. Den maximala instrålningen är högre på sommaren än på vintern eftersom solen vintertid står närmare horisonten, vilket betyder att solljuset då måste färdas längre väg genom atmosfären innan den når jordytan. Genomsnittlig solinstrålning i Sverige har uppskattats till 1060 kWh/m² (motsv ca 120W/m²) (Stockholm 1986, solfångare åt söder i 45° vinkel).

Den uppmätta solinstrålningen har ökat i Sverige med åren, vilket anses bero på minskad mängd av stoft i atmosfären, ett resultat av minskade utsläpp och bättre rening.

Solinstrålningen kan minska tillfälligt till exempel efter vulkanutbrott och meteoritnedslag, som kan fylla atmosfären i omgivningen med stora mängder stoft. Ett exempel på det är Krakataus utbrott 1883.

Externa länkar

Miljöförvaltningen i Göteborg, realtidsdata för solinstrålningen