In vitro-fertilisering
Från Rilpedia
In vitro-fertilisering (IVF) eller provrörsbefruktning är en fertilitetsmetod där kvinnans ägg befruktas av mannens spermier utanför kvinnans kropp (in vitro), i stället för i äggledarna, som efter ett samlag eller vid inseminering.
IVF kan utökas med ett flertal metoder. Den vanligaste innebär att spermier och ägg sätts i en droppe näringslösning för att en spermie ska kunna befrukta ett ägg på "naturlig väg", dvs som annars skulle ske i kvinnans äggledare. För att ge möjlighet till biologiska barn även för par där spermierna inte lyckas befrukta ägget i näringslösningen har man utvecklat tekniker som bygger på att man med en liten glasnål, så kallad mikroinjektion, för in spermien intill eller ända in i äggcellen.
Mikroinjektion
Mikroinjektion eller intracytoplasmatisk spermainjection (ICSI)[1] är en injektion av spermien direkt in i ägget, vilket används då mannens spermier har låg sannolikhet att själva penetrera ägget. Mikroinjektion innefattar dock inte bara ICSI, utan den även numera sällan använda tekniken SUZI (subzonal spermieinjektion), där en spermie sprutades in i mellanrummet (perivitellinutrymmet) mellan ägget och dess omgivande skal zona pellucida[1]. Metoden med injektion in i äggcellen innebär att man går förbi en grundläggande biologisk princip: kontakten mellan spermie och äggcell, utan att man egentligen vet vad det innebär att göra så. Dessutom innebär injektionen att spermiens utsida kommer in i ägget, tillsammans med andra substanser (även t ex eventulla virus.Om detta innebär långsiktiga risker har inte utvärderats innan metoden kom i allmänt bruk.[2]
Enligt lag
Enligt lag får inte singelkvinnor i Sverige behandlas med IVF.