Från Rilpedia

Hygroskopiska substanser är ämnen som drar till sig vattenånga, det vill säga fuktighet från luften.

Denna egenskap kan vara såväl ett större som ett mindre problem. I vissa fall reagerar det hygroskopiska ämnet med vattnet och bildar en ny kemisk förening. Därmed går det ursprungliga ämnets egenskaper förlorade. I andra fall bildas en lösning eller blandning av vatten och det hygroskopiska ämnet eller enbart en hopklumpning av ett från början luckert material.

En önskad effekt kan vara när det hygroskopiska ämnet används som torkmedel, t ex kiselgel.

Ett annat torkmedel är kalciumklorid. Det är detta ämne som ingår i en s k torrboll. Kalciumklorid används också som dammbindande medel på grusvägar. Därvid sugs fuktighet upp ur luften, och vägbanan blir fuktig utan att det har regnat. Torrbollen övergår efterhand till vätska med jämvikt vid 40 % relativ fuktighet hos omgivande luft. I vätskeform kan kalciumklorid dra åt sig ytterligare vattenånga ur luften med ny jämvikt vid 20 % relativ fuktighet.

Svavelsyra i ett öppet kärl mellan glasrutorna i gamla byggnader med lösa innanfönster var ett knep att hålla luften torr, så att det inte bildades rimfrost mellan rutorna kalla dagar. Ett mindre riskfyllt alternativ till svavelsyra var fönstervadd eller renlav.

Andra exempel på hygroskopiska ämnen är ammoniumnitrat, etanol, kaliumbensoat, fosforpentoxid och magnesiumsulfat.