Från Rilpedia

Håkon V Magnusson, Håkon Hålägg, född 1270, död på Tunsberghus 8 maj 1319, var norsk kung mellan 1299 och 1319.

Håkon var son till Magnus Lagaböter och Ingeborg Eriksdotter. Han gifte sig med Eufemia, grevinna av Ruppin. Tillsammans med henne fick han Ingeborg Håkansdotter. Utanför äktenskapet hade han tillsammans med Gro Sigurdsdotter dottern Agnes Håkondotter. Agnes gifte sig 1302 med Hafthor Jonsson. Håkon är också morfar till Magnus Eriksson.

Håkon var från 1284 till 1299 hertig över Oslo, Oplandene, Färöarna, Ryfylke och Shetlandsöarna med oinskränkt makt. Håkon är också känd för byggandet av Akershus fästning, Vardøhus fästning och Bohus fästning samt att han gjorde Oslo till Norges huvudstad 1314. Håkon övertog tronen 1299 efter sin bror Erik II Magnusson och regerade fram till sin död 1319. Med Håkons död dog Sverreätten ut på manssidan. Håkons dotter Ingeborg Håkansdotter och hennes man Erik Magnusson hade sonen Magnus Eriksson som 1319 blev kung över Norge och Sverige.

Håkon V Magnussons och drottning Eufemias lämningar överfördes till Akershus fästning 1982.