Rederi AB Gotland

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Gotlandsbolaget)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Rederi AB Gotland, kallas i folkmun för Gotlandsbolaget. Företaget har rederi som huvudnäring men även ett antal andra intressesfärer dock oftast med turism som inriktning, en av de större delarna, förutom rederinäringen, är fastighetsförvaltning.

Innehåll

Historik

Rederi AB Gotland framhäver ofta gärna att det är Sveriges äldsta rederi. Rederiet grundades 1865 under namnet "Ångfartygsbolaget Gotland" (ÅG). Det första fartyg som införskaffades döptes till Wisby, ett namn som sedan ärvts till flera nya generationer av fartyg. 1868 tecknade ÅG avtal med posten om att sköta frakten av post över Östersjön. Allmänhetens krav på snabb, säker och regelbunden postgång gjorde att ÅG tvingades starta med vintertrafik, vilket man inte hade bedrivit tidigare. Avtalet med posten hade rederiet fram till 1962 då flyget övertog verksamheten.

Fartygstrafik

År 1890 bildade "De Badande Vännerna" en kommitté för att främja den ökade turismen som kom till ön. Resultatet av deras arbete blev "Gotlands Turistförening" som bildades 1896 och utgjorde ett dotterbolag till Ångfartygsbolaget. Nu inledde bolaget en turistsatsning som bland annat innebar att Snäckgärdsbaden köptes in och upprustades. Under 1930-talet började turisterna ta med sig sina bilar, det var dock inte förrän efter andra världskriget som bilturismen började ta fart ordentlig. Rederiets första motorfartyg införskaffades 1936, det blev dock strandsatt under andra världskriget på grund av oljebrist. Det blev istället de tre koleldade fartygen S/S Drotten, S/S Visby och S/S Hansa som fick sköta trafiken.

S/S Hansa torpederas

Huvudartikel:Hansa (fartyg)

Den 24 november 1944 blev en svart dag i rederiets historia, fartyget Hansa torpederades av en sovjetisk ubåt och sjönk. 84 människor fick sätta livet till medan två överlevde attacken.

Efterkrigstrafiken

Efter kriget ökade efterfrågan på att ta med sig bilen på båten. Detta resulterade i att rederiet köpte in den första färjan där man kunde köra ombord bilen i båten. Det var Kronprinsessan Ingrid som döptes om till Christofer Polhem när den gick in i gotlandstrafiken. Sju år senare, hösten 1962, köptes ytterligare en bilfärja in, också den kom från "Sessanlinjen" och faktiskt det fartyg som ersatte Kronprinsessan Ingrid (Christofer Polhem). Det nya fartyget döptes till Thjelvar och var försett med akterport, något som Christofer Polhem nu även fått. Thjelvar kunde dock, till skillnad från Christofer Polhem, fylla hela bildäcket med långtradare. När Thjelvar sjösattes, som Prinsessan Margaretha, 1955 var det Europas största sjögående bilfärja.

Efterfrågan på bilplatser var dock avsevärt större än tillgången varför ÅG tvingades att använda sina fraktbåtar som följebåtar till passagerarfartygen. Fraktbåtarna tog bilarna och passagerarna åkte med ordinarie färja. Detta tillkortakommande resulterade i att en konkurrerande linje startade den 16 juni 1959 av "Rederi AB Nordö". De etablerade "Ö-linjen" mellan Öland och Gotland. Till att börja med var Ö-linjen inriktad på turisttrafik, men efterhand som resandet växte utvecklades Ö-linjen till en fullfjädrad konkurrent till Gotlandsbolaget med åretrunttrafik på två fastlands-hamnar. Ö-linjen bedrev till att börja med trafiken med hjälp av ombyggda lastbåtar, men 1962 satte Ö-linjen in den första riktiga ropax-färjan, Gotlänningen, i gotlandstrafikens historia. Den ökade konkurrensen satte press på Gotlandsbolaget som svarade med att beställa två nya fartyg speciellt anpassade för gotlandstrafiken. 1964 kom de två första nybyggda Ropax-färjorna i Gotlandsbolagets trafik, det var hollandsbyggena Visby och Gotland.

Gotlandsbolaget köpte dock upp Ö-linjen 1967, och fick ensamrätt på gotlandstrafiken 1970 genom "lagen om linjesjöfart mellan Gotland och fastlandet". Lagen innebar att staten utfärdade en koncession till det rederi som skulle bedriva verksamheten. Gotlandsbolaget lyckades förhandla till sig denna koncession och hade den fram till 1988 då JBT/Gotlandslinjen (Johnson Baltic Trafficmanagement AB) övertog ansvaret för trafiken. Under tiden hade två nya generationer färjor sett dagens ljus, dels Jugoslavien-byggena, Visby och Gotland, som levererades 1972 och 1973, samt landskronabyggena som levererades 1980 och 1981, Visby, det andra fartyget, Wasa Star, sattes aldrig in i gotlandstrafiken. Under den tioårsperiod som Gotlandsbolaget inte hade gotlandstrafiken, då de ersattes av Nordström & Thulin AB, begav sig bolaget in på nya marknader, man hyrde ut det yngre tonnaget och sålde av det äldre. Därefter satsade man främst på produkttankers och vidareutveckling av turism och flyg som man hade bedrivit sedan tidigare. 1998 återfick Gotlandsbolaget koncessionen via dotterbolaget "Destination Gotland AB". Dotterbolaget har ett tonnage bestående av två snabbfärjor och två mindre högfartsfärjor.

Gotlandsbolaget har försökt att avregistrera aktierna ifrån börsen, Destination Gotland har varit inblandad i flera skandaler, bland annat har en ledande person begått självmord när han var häktad i polishuset i Visby, bolagets tidigare VD var också häktad, under förundersökning gällande brottsmisstanke emot företag.

Personliga verktyg