Från Rilpedia

Francesco Antonio Uttini italiensk-svensk dirigent, kompositör och musiker, född 1723 i Bologna och död den 25 oktober 1795 i Stockholm. Studerade för padre Martini, vistades någon tid i London, innan han 1754 kom till Stockholm som anförare för det av Adolf Fredrik inkallade italienska operasällskapet, för vilket han komponerade de 1754-64 på Drottningholm uppförda operorna La Galatea, L´isola disabitata (1755), II re pastore (1755; hans populäraste; ms. i Mus. akad:s bibliotek), L´eroe cinese, L´Adriano och Il sogno di Scipione. Tillika skrev han för den närvarande franska truppen operorna Psyché (1766), Cythère assiégée, L´aveugle de Palmyre, Le gui de chéne och Soliman II. Efter den italienska truppens avskedande blev han 1767 tillförordnad hovkapellmästare och kallades 1772 att medverka vid den Kongl. operatheaterns inrättande. En ny orkester sammansattes av kungliga kapellister och kammarmusiker, regementsmusikanter och enskilda; kören uppbragtes till 40-50 personer, och 18 januari 1773 öppnades den nya teatern i Bollhuset med Uttinis opera Thetis och Pelée till text av Gustav III och Wellander. För samma scen tonsatte Uttini ytterligare operan Aline, drottning av Golconda (1776), körer till tragedierna Athalie och Iphigenie, balettmusik till Gustaf Adolf och Ebba Brahe, tillsammans med H.F. Johnsen musik till Birger Jarl och Mechtild och tillsammans med Kraus musik till Oedipe. Han introducerade Glucks 5 förnämsta operor samt opera comiquer av Monsigny och André Grétry. Han utnämndes 1781 till förste hovkapellmästare och fick 1788 avsked med bibehållen lön.

Uttinis skrivsätt är i allmänhet detsamma, som utmärker mängden av italienska operor före Glucks tid: samma huldsaliga, sinnligt smekande monotoni, samma ljus utan skugga, blancmangé utan starkare harmonisk eller rytmisk krydda, samma ändlösa arior och stereotypa sekvenser av vokaliser. Men bedömda efter den tidens måttstock, är hans 17 operor skrivna med oneklig talang och röjer både studier och rik melodisk begåvning. Uttini skrev även rena instrumentalverk, bland annat 3 orkestersymfonier, 6 sonater och 17 violintrior (samtliga förvarade i Uppsala universitetsbibliotek), ett passionsoratorium och åtskillig festmusik för hovet.

Uttini var först (1753) gift med operasångaren Rosa Scarlatti (död 1776) och sedan (1788) med sopranen Sofia Liljegren (1765-1795). Han var far till Carlo Caspare Simone Uttini.

Delar av Uttinis opera Thetis och Pelée finns inspelade av Musica Sveciae på mscd 426.

Källor

• James Anderson Dictionary of Opera
• "Svenska män och kvinnor"

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).