Filmmanuskript
Från Rilpedia
Denna artikel kan behöva städas upp för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Förbättra gärna artikeln om du kan, och diskutera frågan på diskussionssidan. |
Den här artikeln behöver språkvård. Hjälp till genom att förbättra texten. Se Rilpedia:Korrekturläsning för mer information, och Kategori:Rilpedia:Språkvård för fler artiklar i behov av språkvård. Motivering: Ingen motivering angavs |
Filmmanuskript, ofta förkortat till filmmanus eller bara manus, är det skriftliga underlag med repliker och scenanvisningar som utgör grunden för en film. Manuskript skrivs av en eller flera manusförfattare, i bland med hjälp av en dramaturg. I framförallt USA är det vanligast att manus skrivs i grupp där varje manusförfattare har sin egen roll tex att skriva repliker.
När man ska göra en film, börjar förberedelserna (nästan) alltid med ett manus. Det är den text som beskriver vad som ska hända i filmen: vad skådespelarna ska säga och vad de ska göra. Tvärtemot vad man kan tro är det få repliker som improviseras fram under inspelningen, och framför allt tillkommer sällan nya scener, eftersom det kostar för mycket att engagera all personal.
Från idé till filmmanus
Idén till en film presenteras (pitchas) för ett produktionsbolag, som beslutar om de vill satsa pengar på den. Beslutet grundar sig ofta på erfarenhet om vad folk (det vill säga publiken) vill ha, men också på hur dyr idén antagligen kommer att bli som film. (Det är därför det finns så få svenska filmer med stora rymdskeppskrig.)
Om idén blir antagen fortsätter manusförfattaren att utveckla idén så att den gradvis blir mer och mer komplex och innehållsrik. Emellanåt lämnas utkast in till ansvarig producent, som kommer med synpunkter och förändringsförslag, vilka författaren beaktar under sitt fortsatta arbete.
Hela den här processen kan ta omkring mellan ett och två år. Under tiden pågår de andra förberedelserna: rollbesättning, finansiering, rekognosering efter inspelningsplatser (location-scouting) med mera.
När manuset till slut bedöms vara klart, börjar filminspelningen. Det är ovanligt att författaren är med på hela eller ens delar av inspelningen. Undantaget är i fall manusförfattaren också regisserar filmen. En sådan regissör kallas auteur, som bland andra Ingmar Bergman eller Aki Kaurismäki.
Hur ett manus ser ut
Grovt sett kan man säga att ett manus innehåller tre olika element:
- dialog - det som skådespelarna säger,
- scenanvisningar - det som händer i scenen, till exempel "Han går ut genom dörren.", samt i någon mån hur omgivningen ser ut, till exempel "Rummet är fyllt av tidningar och trasiga telefoner." och
- scenangivelser - om scenen är inomhus eller utomhus, om det är dag, natt eller kväll, och vad platsen kallas.
Dessa element kan sedan placeras på olika sätt på pappret (se format). Enligt vissa traditioner centreras dialogen, medan allt annat placeras till vänster. Enligt andra placeras all dialog i en spalt till höger, och allt annat till vänster – så kallat tvåspaltsmanus (vilket var vanligt förr; numera används det mest inom televisionen). Överhuvudtaget brukar en ganska stor del av en manuskriptsida vara textlös.
Formatet är viktigt för att producenten lätt ska kunna avgöra hur lång filmen kommer att bli. I amerikanska filmmanuskript (American Screen Standard) brukar man till exempel räkna med ungefär en sida manus per filmad minut.