Realism (filosofi)
Från Rilpedia
Realism används inom filosofin som beteckning för olika ståndpunkter beroende på vilket område inom filosofin man talar om. Det kan påstås att det som de alla har gemensamt är att de postulerar någon slags entitet som reellt existerande.
Inom vetenskapsteorin talar man om realism gällande teorier och realism gällande naturlagar. Att vara realist gällande teorier (i vetenskaplig bemärkelse) innebär att man anser att teorierna faktiskt beskriver hur världen är som motsats till, till exempel, instrumentalisterna vilka anser att vetenskapliga teorier endast är ett slags instrument med vars hjälp vi kan göra förutsägelser och där teorier inte motsvaras av något faktiskt förhållande i yttervärlden. Inom rättsfilosofin betyder tvärt om realism ståndpunkten att rätt inte har ett naturligt vara, till skillnad från naturrättsdoktrinen (som inkluderar naturlagar) som menar att rätten har det.
I metafysiken talar man om universalierealism som en ståndpunkt i universaliestriden. Denna postulerar (förutsätter) kategorin universalier, vilket innebär att man ser på universellt förekommande entiteter - som egenskaper, arter och relationer - som självständigt existerande. Egenskapen att vara grön, tänker man, motsvaras av universalien grönhet som gröna objekt exemplifierar. Den motsatta positionen här, till exempel nominalismen förnekar existensen av universalier och menar att man kan förklara objektiv likhet, abstrakt referens och sanna subjekt-predikat påståenden på andra sätt utan att behöva postulera universalier.
I metaetik betecknar realism uppfattningen att moraliska omdömen kan ha ett sanningsvärde, det vill säga vara sanna eller falska. I början av 1900-talet var etisk naturalism och intuitionism de största realistiska teorierna. Värt att notera är dock att realism inte nödvändigtvis implicerar att sanningsvärdet hos ett moralomdöme är oberoende av individens känslor och trosföreställningar.
Källor
- Vad är vetenskap egentligen?, Alan F. Chalmers
- Recent developments in metaethics, från Encyclopædia Britannica online (Academic Edition), 6 september 2007
