Aeneiden

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Eneiden)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
"Aeneas flyr från Troja"
Federico Barocci, 1598; Galleria Borghese, Rom.
"Didos död"
Heinrich Friedrich Füger, 1792.

Aeneiden, latin Aeneis, är det romerska nationaleposet skrivet av Vergilius runt 29-19 f.Kr. Det handlar om den trojanske hjälten Aeneas och hur han efter Trojas fall, via Kartago, anländer till Latium, där han så småningom blir anfader till Romulus, Roms grundläggare. Verket ses allmänt som ett försök av Vergilius att övertrumfa Homeros mest kända verk. Den övergripande handlingen i Odysséen och Iliaden anses också ha varit en stor inspirationskälla till Aeneiden. De första sex böckerna skildrar Aeneas resa till Italien och motsvarar Odysseus irrfärder i Odysséen och de följande sex skildrar kriget i Italien och motsvarar Iliadens krigstema.[1] Likheterna skall dock inte heller överdrivas, då de äger giltighet endast till en viss grad.[2]

Verket skrevs till stor del på grund av romarnas begär av att ha ett eget nationalepos, såsom grekerna hade Iliaden och Odyssén. Romarna var imponerade av grekernas kultur och religion, något man ser tydligt på den romerska gudatron och deras religiösa föreställningar, som man tog över från grekerna.

Referenser

  1. E.G. Knauer, "Vergil's Aeneid and Homer", Greek, Roman, and Byzantine Studies 5 (1964) 61–84. Härrör ur Servius iakttagelse.[1]
  2. Merparten av Odysséen ägnas händelser på Ithaca, inte Odysseus' vandringar; den andra halvan av Odysséen motsvarar i väldigt grova drag andra halvan av Aeneiden (hjälten kämpar för att etablera sig i sitt nya/förnyade hem). Joseph Farrell har observerat, "...låt oss börja med den traditionella synen att Vergilius' epos delas upp i 'Odysseiska' och 'Iliadiska' halvor. Att bara godta detta utan vidare är att förväxla vad Vergilius säkert ville se som utgångspunkt för en lång och underbar färd" ("The Virgilian Intertext", Cambridge Companion to Virgil, p. 229).
Personliga verktyg