Émilie du Châtelet

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Emilie du Chatelet)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Uppslagsordet Du Chatelet är en omdirigering hit. För kratern på Venus, se Lista över kratrar på Venus.
Émilie du Châtelet

Gabrielle Émilie Le Tonnelier de Breteuil, marquise du Châtelet , Émilie du Châtelet, född 17 december 1706, död 10 september 1749, var en fransk matematiker, fysiker, författare och räknas som en av de första kvinnliga forskarna.

Innehåll

Vetenskapliga undersökningar och publikationer

Kring 1738[1] publicerade Académia Royale des Sciences, som första kvinna, hennes uppsats Dissertation sur la nature et la propagation du feu. Uppsatsen grundar sig på hennes undersökningar kring eld, och beskriver bland annat vad som senare kommer att bli känt som infraröd strålning. Hennes bok Institutions de Physique (“Lektioner i fysik”) gavs ut 1740 och presenterades som en genomgång av nya tankar inom vetenskap och filosofi för hennes 13:åriga son, och omfattar komplexa tankegods av dåtidens stora vetenskapsmän. I denna bok förklarar hon doktriner av Descartes, Leibnitz och Newton. Hon kombinerar även teorier av Gottfried Leibniz med praktiska observationer av Willem 's Gravesande för att påvisa att energin för ett objekt i rörelse är proportionellt till dess massa och kvadraten av dess hastighet (E ~ mv2), och inte direkt proportionellt som det tidigare hade beskrivits av Newton, Voltaire och andra. Denna publikation förärade henne en plats som medlem i vetenskapsakademien i Bologna 1746.

Samma år som hon dog slutförde hon ett arbete som idag anses vara hennes största bedrift vilket är en fransk översättning, med egna kommentarer, av Newtons Principia, som även innehåller hennes slutsatser kring mekanik och energiprincipen. Detta är fortfarande den franska standardöversättningen av detta verk.

Försättsblad till Voltaires Eléments de la philosophie de Newton från 1738 där Châtelet avbildas som Voltaires musa som speglar Newtons himmelska insikt ner på Voltaire.

Biografi

Hon var dotter till Louis Nicolas le Tonnelier de Breteuil, hög ämbetsman inom Louis XIV hov, vars position placerade honom i det franska hovets sociala centrum vilket gav familjen en mycket hög status. Hennes mor, Gabrielle Anne de Froulay, växte upp i ett kloster.

Hennes far gav henne samma utbildning som hennes två bröder vilket omfattade fäktning, ridning, och gymnastik men även i språk så att hon vid tolv ås ålder talade latin, italienska, grekiska och tyska; och hon kom att publicera franska översättningar av grekiska dramer och filosofi. Däremot fick hon inte, till skillnad från hennes bröder, lektioner i matematik och metafysik.

20 juni 1725 gifte hon sig med militären Marquis Florent-Claude du Chastellet, och blev därmed Marquise du Chastellet (stavningen Châtelet introducerades av Voltaire, och är numera standard). Giftermålet var arrangerat och efter att hon fött tre barn så bestämde sig de båda att leva skilda liv och Émilie kunde fortsätta utbilda sig, forska och leva sitt eget liv. I överklassens frankrike vid denna tiden var det accepterat för både män och kvinnor att ha älskare och älskarinnor. Émilie hade tre kärleksaffärer innan hon träffade Voltaire, bland annat med Louis François Armand du Plessis, duc de Richelieu som kom att uppmuntra henne att utbilda sig inom högre matematik. Lärare blev matematikern, astronomen och fysikern Pierre de Maupertuis, medlem av vetenskapsakademien och en anhängare av Newtons idéer.

Châtelet bjöd in Voltaire att bo i hennes lantresidens vid Cirey-sur-Blaise i Haute-Marne, i nordöstra Frankrike och de kom att bli livskamrater. Där studerade hon fysik och matematik, publicerade vetenskapliga artiklar och översättningar.

Eftersom hon var både en krävande och auktoritär kvinna fick hon många fiender men även en mängd livslånga relationer och korrespondenser med några av tidens stora inom sina respektive fält. Förutom sina vetenskapliga publikationer och översätttningar skrev hon även om religion och var en skicklig lingvist och musiker. i sin bok Discours sur le bonheur skriven 1746 och publicerad 1749, försvarar hon sin passion för sex och spel i samma andetag som för studier och vetgirighet.

Châtelets sista kärleksaffär visade sig vara fatal. Vid en ålder av cirka 40 hade hon en affär med poeten Jean François de Saint-Lambert vilket resulterade i att hon blev gravid. Hon födde barnet men dog sex dagar senare av en embolism vid 42 års ålder. Med vid dödsbädden fanns hennes man, hennes älskare och Voltaire.

Voltaire skrev bland annat att du Châtelet var "en stor man vars enda skavank var att hon var en kvinna".[2]

Övrigt

En krater på Venus är uppkallad efter henne.

Referenser

Noter

  1. ↑ Olika källor uppger olika årtal; 1737-1739
  2. ↑ Review of Passionate Minds: The Great Enlightenment Love Affair av David Bodanis The Guardian 11 juni 2006.

Källor

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/%C3%89milie_du_Ch%C3%A2telet"
Personliga verktyg