Från Rilpedia

Kumanerna, eller polovtserna, var ett turkfolk som runt år 750 levde i området kring Volga och Jajk i nuvarande Ukraina och Ryssland. Ryska krönikor nämner dem första gången år 1061.

Deras latinska namn, cumanus, kommer förmodligen från floden Kuma i norra Kaukasus i nuvarande Ryssland, där de levde under en tid.

I en ungersk krönika daterades den kumansk-ungerska förbindelsen till år 889. Det kumanska folket kallades till Ungern av Ladislaus IV, som behövde dem som förbundna. Deras bostadsort var mellan Donau och Tisza, Ungerns största floder. Området kallas nuförtiden Kunság, vilket översätts med kumanska områden.

Kumanerna integrerades med det ungerska folket över århundradena. Nuförtiden finns det i Ungern därför inte någon minoritet som är kumansk, och den siste som talde det kumanska språket, István Varró, dog 1770.

Trots detta kan namnet fortfarande träffas på i olika platsnamn, ända bort till staden Kumanovo i nordöstra Makedonien, Comăneşti i Rumänien och Comana i Dobrudja. I Ungern hade kumanerna ett eget territorium vid namn Kunság, som överlevde fram till 1800-talet. Därför finns fortfarande namnet "kun" i länsnamn som Bács-Kiskun och Jász-Nagykun-Szolnok, samt ortsnamn som Kiskunhalas och Kiskunszentmiklós.

Även efternamn som kommit från ordet "kuman", såsom "coman", "kun" och "kuman", är inte ovanliga. Exempel är det bulgariska efternamnet Kumanov, den makedonska varianten Kumanovski och det vanliga ungerska efternamnet Kun.

Källor

• Pallas' Stora Lexikon
• Engelska Wikipedia, läst den 7 september 2006