Njáls saga
Från Rilpedia
Njáls saga, Brand-Njáls saga är den största av islänningasagorna. Det är en under senare hälften av 1200-talet utförd sammanstöpning av en ursprungligen fristående, äldre Njálssaga och en något yngre Gunnarssaga, nu bägge förlorade.
Njáls saga är, liksom andra stora islänningasagor, indelad i delar med olika titelpersoner. De tre första delarna är ganska korta och uppfattas snarast som en prolog. De beskriver tre struliga äktenskap.
Den fjärde och längsta delen handlar om Gunnar på Hlidarende, som är Njáls bäste vän och en hjälte som det är tänkt att man skall sympatisera med. Han hjälper sin mors kusin Unn med ett ärende på tinget och drar ut på vikingafärd, och sedan åker han hem och gifter sig med Hallgerd Hoskuldsdotter. Väl hemma får han många fiender utan egen förskyllan, främst genom Hallgerds och Mård Valgardssons försorg. Det slutar med att han blir dömd fredlös och dödad av ett stort uppbåd av fiender, och att hans son Hogne tillsammans med Skarphedin Njálsson dödar en del av hans fiender som hämnd.
Den femte delen handlar om Njáls söner. Två av dem har rest utomlands och blir fängslade av en norsk jarl för att Gunnars farbror Traen har räddat skurken Viga-Hrapp från honom. Sedan när de kommer hem vill de att Traen skall betala ett skadestånd till dem för det, men han vägrar och folket på hans gård förolämpar dem. Det blir en fejd för det och Skarphedin dödar Traen. Sedan blir det en förlikning mellan familjerna och Njál tar Traens son Hoskuld till fosterson.
Den onde skurken Mård Valgardsson lurar Njáls söner att döda sin fosterbror Hoskuld Hvitanäsgode, varefter dennes släktingar bränner Njáls gård Bergtorshval så att han, hans söner, hans hustru Bergtora och hans lille dotterson dör. Njáls svärson Kare Solmundsson överlever och svär på att hämnas.
I den sjätte och sista delen drar Kare och mordbrännarna omkring och ömsom slåss och ömsom flyr från varandra. Här har författaren infogat lilla Brianssagan, ett alster av keltoskandinavisk sagoskrivning med ämne från Clontarfslaget ("Briansslaget") på Irland den 23 april 1014, där somliga av Njáls banemän fann döden. På slutet försonas Kare med en av sina fiender efter att båda har varit ute på varsin pilgrimsfärd.
I hela Njáls saga finns en tendens att uppehålla sig mycket vid vad som händer på tinget. Författaren tycks vara intresserad av juridik. I den femte delen finns det infogat ett kapitel som handlar om hur Island kristnades.
