Rilpedia:Användarhandledning för TeX

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Bordtennis vid Olympiska sommarspelen 2004)

Hoppa till: navigering, sök

Rilpedia - låst, texten baserad på

Att göra (SHL)

Sedan december 2007 kan TeX-kod användas för matematiska formler på Rilpedia. TeX skapar antingen PNG-bilder eller enkel HTML-kod, beroende på användarinställningar och komplexiteten hos uttrycket.

Matematiska märkord skrivs inom <math> ... </math>. Eventuella radbrytningar inom dessa <math>-taggar medför inga problem, då de inte visas alls. Det är t o m klokt att använda dessa radbrytningar för att hålla källkoden läslig (exempelvis genom att bryta raden efter varje term eller rad i en matris).

Diskutera buggrapporter och önskemål om nya funktioner på artikeldiskussion.

För frågor om stil när det gäller att skriva matematiska formler, se Rilpedia:Projekt matematik. Specifikt bör man undvika att använda denna finess mitt i en rad med vanlig text, eftersom formlerna inte placeras rätt och tecknens grad blir fel.

Specialtecken

Funktion	Syntax	Hur den visas
decimalkomma (rätt)	`3,\!14159`	$3,\!14159$
decimalkomma (fel)	`3,14159`	$3,14159\,\!$
standardfunktioner (rätt)	`\sin x + \ln y +\operatorname{sgn} z`	$\sin x + \ln y +\operatorname{sgn} z$
standardfunktioner (fel)	`sin x + ln y + sgn z`	$sin x + ln y + sgn z\,$
Derivata	`\nabla \partial x dx`	$\nabla \; \partial x \; dx$
Mängder	`\forall x\in \not\in\subseteq A\cap B\cup \exists \{x,y\} \times C`	$\forall x \in \; \not\in \subseteq A\cap B\cup \exists \{x,y\} \times C$
Logik	`p\wedge \bar{q} \rightarrow p\vee \bar{q} \Rightarrow r`	$p\wedge \bar{q} \rightarrow p\vee \bar{q} \Rightarrow r$
Kvadratrötter	`\sqrt{2}\approx 1,\!4`	$\sqrt{2}\approx 1,\!4$
Högre ordnings rötter	`\sqrt[n]{x}`	$\sqrt[n]{x}$
Relationer	`\sim \simeq \le \ge \equiv \approx \ne`	$\sim \ \simeq \ \le \ \ge \ \equiv \ \approx \ \ne$
Geometri	`\angle \perp \\|`	$\angle \perp \\|$
Pilar (enkla)	`\leftarrow \rightarrow \leftrightarrow \longleftarrow \longrightarrow \mapsto \nearrow \searrow \swarrow \nwarrow \uparrow \downarrow \updownarrow`	$\leftarrow \rightarrow \leftrightarrow$ $\longleftarrow \longrightarrow \mapsto$ $\nearrow \searrow \swarrow \nwarrow$ $\uparrow \downarrow \updownarrow$
Pilar (Dubbla)	`\Leftarrow \Rightarrow \Leftrightarrow \Longleftarrow \Longrightarrow \Longleftrightarrow \Uparrow \Downarrow \Updownarrow`	$\Leftarrow \Rightarrow \Leftrightarrow$ $\Longleftarrow \Longrightarrow \Longleftrightarrow$ $\Uparrow \Downarrow \Updownarrow$
Annat	`\oplus \otimes \pm \mp \hbar \dagger \ddagger \star \circ \cdot \bullet`	$\oplus \otimes \pm \mp \ \hbar \dagger \ddagger \star \circ \cdot \bullet\$

Exponenter, index

Funktion	Syntax	Hur den visas
Exponent	`a^2`	$a 2$
Index	`a_2`	$a 2$
Gruppering	`a^{2+2}`	$a 2 + 2$
Gruppering	`a_{i,j}`	$a i, j$
Kombinationer av "sub" och "super"	`x_2^3`	$x_2^3$
Derivata (bra)	`x'`	$x'$
Derivata (acceptabelt)	`x^\prime`	$x^\prime$
Derivata (fel)	`x\prime`	$x\prime$
Under och överlinjer	`\hat a \bar b \vec c \widehat {d e f} \overline {g h i} \underline {j k l}`	$\hat a \ \bar b \ \vec c \ \widehat {d e f} \ \overline {g h i} \ \underline {j k l}$
Summa	`\sum_{k=1}^N k^2`	$\sum_{k=1}^N k^2$
Produkt	`\prod_{i=1}^N x_i`	$\prod_{i=1}^N x_i$
Gränsvärde	`\lim_{n \to \infty}x_n`	$\lim_{n \to \infty}x_n$
Integral	`\int_{-N}^{N} e^x\, dx`	$\int_{-N}^{N} e^x\, dx$
Linjeintegral	`\oint_{C} x^3\, dx + 4y^2\, dy`	$\oint_{C} x^3\, dx + 4y^2\, dy$

Bråk, matriser, uttryck på flera rader

Funktion	Syntax	Hur den visas
Bråk	`\frac{2}{4} eller {2 \over 4}`	$\frac{2}{4}$
Binomialkoefficienter	`{n \choose k}`	${n \choose k}$
Matriser	`\begin{pmatrix} x & y \\ z & v \end{pmatrix}`	$\begin{pmatrix} x & y \\ z & v \end{pmatrix}$
	`\begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots &` `\ddots & \vdots \\ 0 & \cdots &` `0\end{bmatrix}`	$\begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots & \cdots & \vdots \\ 0 & \cdots & 0\end{bmatrix}$
	`\begin{Bmatrix} x & y \\ z & v \end{Bmatrix}`	$\begin{Bmatrix} x & y \\ z & v \end{Bmatrix}$
	`\begin{vmatrix} x & y \\ z & v \end{vmatrix}`	$\begin{vmatrix} x & y \\ z & v \end{vmatrix}$
	`\begin{Vmatrix} x & y \\ z & v \end{Vmatrix}`	$\begin{Vmatrix} x & y \\ z & v \end{Vmatrix}$
	`\begin{matrix} x & y \\ z & v \end{matrix}`	$\begin{matrix} x & y \\ z & v \end{matrix}$
Fritext^[1]	`f(n)=\left\{\begin{matrix}` `n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\` `3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda}` `\end{matrix}\right.`	$f(n)=\left\{\begin{matrix} n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\ 3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda} \end{matrix}\right.$
Ekvationer på flera rader	`\begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ &` `=& n^2 + 2n + 1\end{matrix}`	$\begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ & =& n^2 + 2n + 1\end{matrix}$

^[1]Notera att åäö och andra "specialtecken" för närvarande inte fungerar i math-omgivning.

Teckensnitt

Funktion	Syntax	Hur den visas
Grekiska bokstäver	`\alpha \beta \gamma \Gamma \phi \Phi \Psi\ \tau \Omega`	$\alpha\ \beta\ \gamma\ \Gamma\ \phi\ \Phi\ \Psi\ \tau\ \Omega$
Dubbelskrift	`x\in\mathbb{R}\sub\mathbb{C}`	$x\in\mathbb{R}\subset\mathbb{C}$
Dubbelskrift	`\mathbb{ABC}`	$\mathbb{ABC}$
Fet stil	`\mathbf{x}\cdot\mathbf{y} = 0`	$\mathbf{x}\cdot\mathbf{y} = 0$
Fet stil (grekiska)	`\boldsymbol{\alpha+\beta+\gamma}`	$\boldsymbol{\alpha+\beta+\gamma}$
Frakturstil	`\mathfrak{a} \mathfrak{B}`	$\mathfrak{a} \mathfrak{B}$
Skrivstil	`\mathcal{ABC}`	$\mathcal{ABC}$
Hebreiska	`\aleph \beth \gimel \daleth`	$\aleph\ \beth\ \gimel\ \daleth$

Parentessättning i långa uttryck

Funktion	Syntax	Hur den visas
Mindre bra	( \frac{1}{2} )	$( \frac{1}{2} )$
Bättre	\left( \frac{1}{2} \right)	$\left ( \frac{1}{2} \right )$

Du kan använda olika separatorer vid \left och \right:

Funktion	Syntax	Hur den visas
Parenteser	\left( A \right)	$\left( A \right)$
Hakparenteser	\left[ A \right]	$\left[ A \right]$
Klammrar	\left\{ A \right\}	$\left\{ A \right\}$
Vinkelparenteser	\left\langle A \right\rangle	$\left\langle A \right\rangle$
Streck	A \right\|	$\left\| A \right\|$
Använd \left. and \right. om du inte vill att separatorn ska synas:	\left. {A \over B} \right\} \to X	$\left. {A \over B} \right\} \to X$

Teckenmellanrum

Observera att TeX hanterar de flesta fallen automatiskt, men ibland kan man vilja kunna styra i detalj:

Funktion	Syntax	Hur den visas
double quad space	a \qquad b	$a \qquad b$
quad space	a \quad b	$a \quad b$
large space	a\ b	$a\ b$
medium space	a\;b	$a\;b$
small space	a\,b	$a\,b$
no space	ab	$ab\,$
negative space	a\!b	$a\!b$

Se även

Rilpedia:Hur man redigerar en sida
Föreslaget GNU LilyPond-stöd

Externa länkar

Ett PDF-dokument som förklarar grunderna i TeX - se sida 39 och framåt för en bra introduktion till att skriva matematiska formler i TeX: http://www.ctan.org/tex-archive/info/gentle/gentle.pdf

Rilpedia:Användarhandledning för TeX

Från Rilpedia

Innehåll

Specialtecken

Exponenter, index

Bråk, matriser, uttryck på flera rader

Teckensnitt

Parentessättning i långa uttryck

Teckenmellanrum

Se även

Externa länkar

Visningar

Personliga verktyg

Sök

Navigering

Bibeln

Övrigt

Verktygslåda

På andra språk