Blodgrupp
Från Rilpedia
Blodgrupp är ett sätt att klassificera blod från olika individer inom en viss art, där man utgår från skillnader i blodcellers egenskaper. Vid blodtransfusioner är det nödvändigt att kontrollera att blodet som ska tillföras är kompatibelt med patientens blod, eftersom svåra komplikationer annars kan uppstå.
Innehåll |
AB0
Den vanligaste och mest frekvent förekommande indelningen är AB0. Den utarbetades av den österrikisk biologen Karl Landsteiner i början på 1900-talet. Han fick Nobelpriset i medicin 1930 för sitt arbete.
Individer delas in i grupper beroende på vilka antigener som förekommer på ytan av deras röda blodkroppar. Det finns fyra kombinationer.
-
- A - Har antigener av typ A på sina röda blodkroppar och bildar antikroppar mot B-antigenen.
- B - Motsatsen till A, har B-antigenen och bildar antikroppar mot A-antigenen.
- AB - Personen har både A- och B-antigener och saknar antikroppar mot någon av dem.
- 0 - Det förekommer varken A- eller B-antigener, men antikroppar mot båda typer bildas.
Om blod innehållande A-antigenen blandas med blod vars plasma innehåller antikroppar mot den (B eller 0) så reagerar kroppens immunförsvar. Den regelbundna förekomsten av antikroppar i en människas blod uppkommer under det första levnadsåret.
Detta betyder att vid blodtransfusioner kan personer med blodgrupp A ta emot blod av typerna A och 0, likaså kan B ta emot B eller 0. Personer med blodgrupp AB kan ta emot blod av vilken typ som helst eftersom de inte bildar några antikroppar. Grupp 0-personer kan endast ta emot blod av typ 0.
Grupp 0 (noll) kallas även för grupp O (av tyskans ohne Antigene, utan antigener), och systemet då också för ABO-systemet, dock använder de själva AB0-systemet (ABNoll) i medicin.
Rh
Rh-systemet används ofta tillsammans med AB0-systemet för att bedöma kompatibilitet mellan blod. Rh är en förkortning av Rhesus, som är taget från Rhesusapan hos vilken man först upptäckte faktorn. Det finns flera Rhesusantigen men när man talar om Rhesus utan tillägg menar man vanligtvis RhD.
En person är antingen Rh-positiv (Rh+) eller Rh-negativ (Rh-). Antingen har man Rhesusfaktorn eller så har man den inte. Om man har den i blodet så kan man ta emot blod både av typ Rh+ och Rh-. Finns inte faktorn så kan man bara ta emot blod av samma typ, dvs. Rh-. Om en person med Rh- får in Rh+ i kroppen kan det leda till hemolys.
Vid graviditet fastställs blodgruppstillhörighet hos kvinnan för att utesluta antikroppsbildning, vilken kan skada nästkommande barn. Om kvinnan är Rh- och det första väntade barnet Rh+ så kan kvinnan i samband med blödning pga trauma, förlossning, missfall eller abort bilda antikroppar mot rhesusfaktorn i barnets blod. Vid nästa graviditet angriper dessa antikroppar barnets röda blodkroppar om detta barn också är Rh+. Barnet drabbas då av hemolys. För att förhindra denna antikroppsutveckling behandlas kvinnan redan vid händelser enligt ovan med läkemedel, som förhindrar antikroppsbildningen. Denna behandling är inte en helt säker garanti mot antikroppsbildning, varför dessa kvinnor rutinmässigt testas för detta under följande graviditeter.
Rhesus- och AB0-systemet kombineras
Rhesus- och AB0-systemet kombineras (A+, B-, 0+ osv.) för att förenkla kompatibilitetsbedömningen inför blodtransfusioner. I extremt akuta sjukdomsfall där en fullständig utredning inte hinner genomföras innan blodtransfusion påbörjas används 0Rh-negativt (0 Rh-) blod tills patientens blod är grupperat och korstestat mot olika givares blod.
Enligt Sjukvårdsrådgivningens hemsida fungerar normalt bloddonation enligt följande givarsystem:
A kan ge blod till: A och AB
0 kan ge blod till: Alla blodgrupper
B kan ge blod till: B och AB
AB kan ge blod till: AB
De här kombinationerna är möjliga inom Rh-systemet:
Rh+ kan ge blod till: Rh+
Rh- kan ge blod till: Rh+ och Rh-
Förekomst
Fördelningen varierar i olika delar av världen men också lokala variationer kan förekomma. Till exempel så förekommer B-antigenen hos upp emot 30% hos vissa indianstammar i nordvästra Nordamerika, medan den i närliggande områden kommer upp i så lite som 10%.
Fördelning av blodgrupper i världen och Sverige[källa behövs]
| Grupp | Hela världen | Sverige |
| 0+ | 38.25 %[källa behövs] | 32 % |
| A+ | 34 %[källa behövs] | 37.25 % |
| B+ | 9 % | 10 % |
| 0- | 7 % | 6 % |
| A- | 6 % | 7 % |
| AB+ | 3 % | 5 % |
| B- | 2 % | 2 % |
| AB- | 0.75 % | 0.75 % |
Blodgrupper i japansk populärkultur
Blodgrupp är i japansk populärkultur en väldigt viktig egenskap hos figurerna, nästan som stjärntecken för vidskepliga västerlänningar[källa behövs]. Japanerna har traditionellt litat till den kinesiska kalenderns årsteckensystem för spådomar kring födelsedagar.
