Basket

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Basket regler)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Question book-4.svg
 Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort.
Basketmatch i USA 2004.
Basketboll tillverkad av Mikasa.

Basket, basketboll (finlandssvenska: korgboll), är ett bollspel där en basketboll kan dribblas (studsas med en hand), passas mellan lagmedlemmar och där spelarna gör mål genom att skjuta bollen (kasta med speciell teknik) genom motståndarnas korg (ring som sitter fastsatt i planka på 305 centimeters höjd).

Basket uppfanns 1891 av den kanadensiska tränaren James Naismith. Idag utövas sporten över hela världen och särskilt i USA är den av större betydelse. Vart fjärde år spelas ett världsmästerskap i basket som är arrangerad av världens basketförbund Fédération Internationale de Basketball.

Innehåll

Historia

Den första basketbollplanen i Springfield College

Basket uppfanns av James Naismith från Kanada 1891 för KFUM (YMCA), ursprungligen med syfte att fylla tiden mellan den amerikanska baseboll- och fotbollssäsongen.[1] Från början bad James Naismith om att få två trälådor för att hänga upp på väggen, men det fanns bara flätade fruktkorgar att tillgå vilket gav sporten namnet "basketball" (av engelskans basket – korg). I början användes stegar för att hämta ner bollen vid målskott, men efter hand upptäckte utövarna fördelen med att ha hål i botten på korgen och slippa klättra upp för att hämta bollen varje gång det blev mål.

Senda Berenson Abbott modifierade reglerna så att basket även blev lämplig för kvinnor.[2] Den första matchen genomfördes 22 mars 1893 vid Smith College i Northampton, Massachusetts.

Korgboll är inte samma sak som basketboll. Att basket tidigare ofta kallades och på finlandssvenska fortfarande benämns korgboll har gjort begreppen diffusa. Korgbollen har funnits sedan 1600-talet och har andra regler; bland annat sex spelare på plan i varje lag, mot basketens fem. Dessutom är kroppskontakt förbjuden och i korgboll finns ingen planka bakom korgarna.

Basketregler

Basketplan enligt FIBA:s regler. Korgens höjd 3.05 m

Här beskrivs i första hand de regler som tillämpas i Sverige, uppdaterat hösten 2005.

James Naismith skrev från början 13 regler om hur basketen skulle spelas. De reglerna används fortfarande som grund för hur basketens regler idag skrivs. Läs mer: Basketens ursprungliga regler

Basket spelas med fem spelare på plan. Positioner inom basket är guard, center och forward. Det snabba spelet inbegriper offensiva och defensiva uppgifter för samtliga spelare.

Varje lag måste ha 5 spelare på plan, och får ha 12 spelare i matchen. Byten får ske vid avblåsning(kan ske när man ber om det). Det är vanligt att flera spelare i matchens slut har så många foul (vanligtvis 5 foul) att de inte får spela längre.

Övrigt

Basket är världens näst största sport, efter fotboll. I Europa, Sydamerika och Afrika är basket störst efter fotboll. I Nordamerika är basket en av de största sporterna, tillsammans med Amerikansk fotboll och baseboll.

Poäng

Poäng utdelas om bollen uppifrån passerar motståndarens korg. Inom korgområdet ges två poäng samt tre poäng för distansskott (längre än 6,25 meter från korgen) - markeringar på plan visar de olika poängområdena. Straffar döms normalt till 2 kast, där vardera ger en poäng. Men om försvararen begår en foul i kastet, kan det även bli 3 straffkast (om kastet är ett trepoängsförsök), eller ett bonuskast. Bonuskast innebär att bollen gick i och att två eller tre poäng räknas. Dessutom ges möjlighet till att få ännu en poäng via ett straffkast.

Felaktig dribbling

En spelare har rätt till att dribbla bollen. Dribbling innefattar att en spelare med bollkontroll kastar, slår, rullar eller dribblar (studsar) en boll i golvet och sedan tar den igen utan att den vidrör en annan spelare. En spelare har rätt till en dribbling, när den är avslutad får man inte starta en ny dribbling. Man får alltså inte dribbla, ta upp bollen och sedan studsa igen. Det är en dubbelstuds (en form av felaktig dribbling). Att beröra bollen med bägge händerna samtidigt räknas som en avslutad dribbling. Man får inte heller slå bollen med knuten näve, detta på grund av skaderisk. Vid slag med knuten näve utdöms felaktig dribbling.

Domartecknet för felaktig dribbling är att domaren för bägge armarna upp och ner bredvid varandra med öppna handflator (samma tecken finns även i handboll).

Stegfel

Så fort en bollförare tar upp sin dribbling har bollföraren rätt till två fotisättningar för att göra sig av med bollen (passa eller skjuta). En spelare har också rätt att rotera runt en fot, när detta sker blir den stationära foten roteringsfot. En spelare får rotera runt sin roteringsfot obegränsat. En spelare får även lyfta sin roteringsfot för att passa eller skjuta (inte starta en dribbling) men spelaren får inte lov att sätta ner foten igen! Om detta sker utdöms stegfel. Om en spelare roterar, och ska påbörja en dribbling, måste bollen röra marken innan roteringsfoten lyfts (det är alltså inte tillåtet att lyfta roteringsfoten och sedan börja dribbla).

Domartecknet för stegfel är att domaren rullar båda armarna runt varandra med knutna nävar. Samma tecken finns även i handboll.

Bakåtspel

När ett lag har avancerat bollen eller sig själva till den främre planhalvan får de inte lov att passa tillbaka bollen till den bakre. Då utdöms ett bakåtspel. Mittlinjen är en del av den bakre planhalvan.

Skottklockan

Se 24-sekundersregeln

8-sekundersregeln

Ett lag måste avancera bollen till främre planhalvan på 8 sekunder. Om man misslyckas med detta går bollen över till motståndarna.

3-sekundersregeln

Street-basket

En offensiv spelare vars lag har bollkontroll på den främre planhalvan får uppehålla sig max 3 på varandra följande sekunder i motståndarens 3-sekundersområde. Om en spelare stannar längre än 3 sekunder i motståndarnas tresekundersområde utdöms tresekundersöverträdelse och bollen går över till andra laget. Undantag görs dock om:

  • Spelaren försöker att lämna området
  • Är i tresekundersområdet och spelaren själv eller en medspelare är i rörelse för målskott och bollen är på väg att eller just har lämnat skyttens hand
  • Efter att ha varit i området kortare tid än tre sekunder dribblar för att göra ett skottförsök

Tresekundersregeln finns till för att lag inte ska kunna få en oschysst fördel på grund av ett stort längdövertag. Den kan jämföras med offsideregeln i flera andra sporter. Det handlar om att göra spelet roligare att titta på och spela.

Hållen boll

Nuförtiden startar första perioden med ett traditionellt uppkast så att domaren kastar upp bollen i luften. Om bollinnehav inte kan dömas under spelets gång, till exempel om två spelare har ett fast tag om bollen, så döms hållen boll, vilket ger uppkast som följd. En pil i sekretariatet anger vilket lag som skall få bollen vid nästa liknande situation.

Det har sedan denna regel infördes spridit sig ett felaktigt uttryck. Tidigare blåste domaren för hållen boll och åtgärden efter detta var uppkast. Nu blåser domaren istället för en "uppkastsituation" och åtgärden är inkast. Domaren blåser dock inte "uppkast" vilket hörs väldigt ofta fortfarande.

Tiden

En svensk match har 4 perioder om 10 minuters effektiv speltid.[3] I NBA spelar man 4x12 minuter.[4] I NCAA 2x20 minuter,[5] tiden för matcherna kan variera mera beroende på nationella bestämmelser. På internationell nivå spelar man dock 4x10 (enligt FIBA-regler).[3]

En coach får begära sammanlagt 5 timeouter under ordinarie matchtid (2 i första halvlek och 3 i andra halvlek). En Time-out varar en minut och börjar när domaren blåser och visar tecken för time-out, efter en minut skall spelarna vara redo att återuppta spelet igen. Detta innebär att klockan stannar, så att coacherna kan diskutera taktik med sina spelare. I FIBA kan man enbart få time-out efter avblåsning eller efter ett spelmål mot sig. I NBA, NCAA och NFHS (och eventuellt flera förbund) kan man få time-out under spelet. Då kallas tinme-outen antingen av spelare på plan eller av coachen. Man kan enbart få en time-out om man har bollkontroll. I NBA tillåts 4 st 1-minuts och två 20-sekunders time-outer per match. Samma sak gäller i college, dock har man 30 istället för 20-sekunders time-outer.

Om en match slutar lika blir det förlängning. Efter två förlängningar blir det inte straffar utan det blir förlängningar ända tills något av lagen vinner. En match (undantaget minibasket) kan aldrig(!) sluta oavgjort.

Foul

Felaktig kroppskontakt och osportsligt uppträdande bestraffas genom foul. Vid max antal fouls (5 för vanliga 'personal fouls', utom i NBA (6 eftersom speltiden är längre)) får spelaren inte spela mer i matchen och ersätts med en annan spelare i laget. Felaktig kroppskontakt innebär antingen att armarna använts för att stoppa motståndaren eller att spelaren använt kroppen på fel sätt. Försvar med kroppen är korrekt så länge vissa regler efterföljs. Dessa regler är komplicerade men kan enkelt beskrivas med att varje spelare har rätt till sitt område och sist dit får foul vid en kollision. Läs mer: Cylinderprincipen

Basket har även mycket stränga uppföranderegler. Om en coach eller spelare på något sätt missköter sig straffas han/hon med en teknisk foul. Dessa regler tillämpas hårt. Proffsligorna har, efter ett antal incidenter med spelare som misskött sig, infört mycket stränga straff vid bråk och liknande.

Lagfoul

Om ett lag under en period fått 5 foul, får motståndaren automatiskt 2 straffkast, även om foulen inte skett under en skottrörelse. Det kallas att få lag-foul. När ett lag har lagfoul blir alla defensiva fouls automatiskt två straffkast för motståndarlaget.

I NCAA gäller att vid 5 lagfouls får motståndaren ett straffkast efter en defensiv foul mot sig. Vid 8 lagfoul i en period får man skjuta så kallat 1och1 straffkast (denna regeln togs bort ur FIBA för ett antal år sedan och ändrades till dagens). Då får man ett straffkast, om man sätter det kastet får man skjuta ytterligare ett kast. Missar man fortgår spelet som vanligt.

Domare

Basket döms oftast av två basketdomare (i proffsligorna som NBA och Euroleague tre). Planen indelas i olika zoner och domarna har ansvar för att blåsa vid fouls och överträdelser i sin zon. I motsats till många andra sporter finns inte någon skillnad på förste- och andredomare, utan båda domarna har samma ansvar. Reglerna anger tydligt att domarna, även om den ena är förstedomare, inte får ändra varandras beslut. En helt nyutbildad domares beslut väger alltså lika tungt som en domare som har dömt en OS-final. Basketen har även mycket speciella domartecken. Eftersom spelet går snabbt har tecken utvecklats som används så att alla på bråkdelen av en sekund vet vad som händer och inte kan missuppfattas. Detaljerade beskrivningar kan fås från lokala basketföreningar och basketförbund.

Förutom domarna finns ett sekretariat där matchprotokoll och tidtagning sköts. Sekretariatet gör inga egna bedömningar, med ett enda undantag; 24-sekunderstidtagaren fattar egna beslut om när nytt anfall skall anses vara påbörjat (om inte domaren särskilt indikerar detta).

Domartecken

Basketens tecken är utvecklade för att alla snabbt ska uppfatta vad domaren blåser för. Dessa komponenter ingår:

  1. Vad är det, foul eller överträdelse?
  2. Åt vilket håll kommer bollen spelas vid inkast, eller blir det straffkast?
  3. Ev. foulrapportering till sekretariatet
  4. Återuppta spel med inkast eller straffkast

Domare kan blåsa för två saker, fouls eller överträdelser. Vid en överträdelse har ett fel begåtts och bollen kommer ges till det icke felande laget vid närmaste linje. Vid överträdelse visar domaren en hand rakt upp med öppen hand. Exempel på överträdelser är: stegfel, boll över sidan, tre-sekunder och 24-sekunder.

Vid en foul har en spelare begått ett regelbrott som innefattar kontakt (undantag teknisk foul) en spelare får enligt fibas regler begå max fem fouls (enligt NBA-regler 6 fouls) och dessa räknas av sekretariatet. Vid en foul blåser domaren med en knuten näve rakt upp, sedan använder han eller hon antingen den andra handen för att peka ut spelaren som foulat (om det är en defensiv foul) eller så "slår" domaren rakt ut med näven för att visa att det har begåtts en offensiv foul. Vid en defensiv foul behåller det anfallande laget bollen, efter en offensiv foul återupptas alltid spelet med ett inkast för det försvarande laget. Exempel på fouls är: Otillåten användning av hand, slag, charging (med eller utan boll) eller blockeringsfoul (offensivt eller defensivt, kallas även rörlig Screen).

Utrustning

Traditionellt linne, numera är det snarare en ärmlös tröja som används av spelarna. Långa byxor kontrasterar andra sporter, tidigare användes betydligt kortare byxor även inom basketen. Inom bland annat den amerikanska proffsligan NBA har många spelare en rad tillägg: pannband, långa arm sleeves, svettband etc används flitigt. Spelarna skall ha sitt nummer väl synligt på rygg och bröst. Olika nummer används på olika platser och i olika ligor:

FIBA (Europeiska ligan, OS, Internationella turneringar, FIBA-tävlingar): nr 4-15 (inte 1-3 på grund av att dessa finns som poäng). I Sverige är i nuläget nummer 4-19 tillåtet.

Highschool och College (NFHS respektive NCAA): 00 eller 0 (inte bägge två samtidigt i ett lag) 1-5, 10-15,20-25,30-35,40-45, 50-55

NBA: Alla nummer från 00-99 tillåtna ' När domaren ska ange nummer efter till exempel en foul använder denne i Europa ett system där domaren för nummer 4-10 visar 4-10 fingrar, för nummer 11-15 visar en knuten näve plus finger/fingrar på andra handen. Till exempel nr 12 visas genom att domaren visar en knuten näve och två fingrar med den andra handen.

Domare visar alltid vissa fingrar för olika nummer: 1. pekfinger 2. pek- och långfinger (V-tecken) 3. tumme, pek- och långfinger 4. Alla fingrar utom tummen 5. Alla fingrar

Att domaren gör på detta sätt beror på att spelare och åskådare även på relativt långt avstånd ska kunna se vilket nummer domaren visar. Tidigare har domarna bland annat använt lång-, ring- och lillfinger för att visa tre, detta ändrades dock officiellt. Det finns dock fortfarande domare som använder det gamla tecknet av olika skäl. I USA använder domarna ett annat system där de helt enkelt låter ena handen representera tiotal och den andra ental. Vid till exempel 23 visar domaren då 2 på ena handen och 3 på den andra.

Basket i världen

NBA

Baskets största och mest stjärnspräckade liga är amerikanska NBA. Det amerikanska proffslivet gör att internationella turneringar allt som oftast får en underordnad roll gentemot proffsligan. Det är sällan som de amerikanska lag som deltar i VM i basket har de största stjärnorna med. Det rönte stor uppmärksamhet när de amerikanska NBA-stjärnorna slöt upp vid Barcelona-OS 1992 och USA fick namnet Dream Team då det amerikanska landslaget lätt kunde ta hem turneringen.

De amerikanska NBA-proffsens frånvaro till trots så håller de internationella turneringarna hög klass, inte minst då andra länder än USA idag utvecklats starkt inom basketen. Detta syntes inte minst vid VM 2002 då Jugoslavien och Argentina gjorde upp i finalen medan USA fick nöja sig med en femteplats. VM och EM arrangeras av FIBA.

Europa

Europas närmaste stormakt inom basket är Litauen som de senaste åren klivit fram som en av världens starkaste basketnationer. Litauens landslag pressade USA i semifinalen i de olympiska spelen 2000 och vann EM i basket i Sverige 2003. I Litauen finns ett brinnande intresse för sporten och basket spelas överallt. I Litauen kallas basket ibland för "Litauens religion". Litauens basketspelare är kända runt om i världen. Mindaugas Timinskas, Šarūnas Jasikevičius, Arvydas Sabonis, Žydrūnas Ilgauskas, Robertas Javtokas och Ramūnas Šiškauskas anses vara några av de främsta basketspelarna inte bara i Litauen utan i hela Europa.

Jugoslavien och Serbien är ett annat land som länge dominerat inom den europeiska basketen. Serbien har även haft framgångar i OS med dåvarande Jugoslavien,men som självständigt Serbien har man haft mindre framgångar på OS sidan. Men man kunde fira stort när landslaget 2002 tog hem VM i basket för andra gången i rad (innan vann man också VM 1998). Serbien är ett av många medelhavsländer med en stor basketkultur, vilket även inkluderar Spanien, Italien, Grekland och Turkiet samt länder på Balkan-halvön. Historiskt har Sovjetunionen haft en dominerade roll.

Serbiska spelarna Predrag Stojaković, Marko Jaric, Vlade Divac, Zeljko Rebraca, Predrag Drobnjak, Igor Rakocevic Radmanovic, Pavlovic plus många andra legendarer spelar och har spelat i NBA.

Sverige

Se Svenska Basketbollförbundet.

Historia

Basketen kom till Sverige under andra världskriget genom flyktingar från Lettland. Svenska Basketbollförbundet startades som en sektion i Svenska Handbollsförbundet 1948 och blev ett eget förbund 1952. Det baltiska inflytandet visar sig bland annat med SK Rigas SM-guld under 1950-talet. Under 1970-talet blev det istället en stark amerikansk prägel över basketen med många amerikanska stjärnor som lyfte elitlagen. 1970-talets storlag var Alvik från Stockholm. Den amerikanska prägeln är fortfarande påtaglig i den Svenska basketligan där i dag även amerikanska coacher är vanligt. Basket får allt större spridning bland unga i Sverige, men har långt ifrån samma popularitet som andra bollsporter (till exempel fotboll). 2003 spelades EM i basket i Sverige.

Svenska mästare

Afrika

Afrika har ett antal spelare som spelat eller spelar i NBA, bland andra nigerianen Hakeem Olajuwon. Vartannat år hålls de afrikanska mästerskapen i basket, en tävling som på senare år dominerats av Angola.

Kända basketspelare

Se även Kategori:basketspelare

Noter

  1. ↑ FeelfreeWorld - Baskets uppfinning (tyska)
  2. ↑ Biografi över Senda Berenson Abbott (engelska)
  3. ↑ 3,0 3,1 Official FIBA Rules (pdf)
  4. ↑ Official NBA Rules
  5. ↑ Official NCAA Rules (pdf)

Externa länkar

Se även

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Basket"
Personliga verktyg