Från Rilpedia

Lungödem (latin: oedema pulmonalis) är en ansamling av vätska i lungorna. Lungödem orsakas oftast av att funktionen i hjärtats vänsterkammare är sämre än i högerkammaren. Detta gör att hjärtats vänstra kammare inte orkar pumpa bort det blod som höger kammare pumpar in i lungkretsloppet. Andfåddhet, rosa slem och rassel som kan höras med stetoskop uppstår.

Normalt balanseras kapillärtrycket på 10 mm Hg mot det kolloidosmotiska trycket i blodet på 30 mm Hg. Risk för lungödem föreligger vid stigande kapillärtryck, om samtidigt det kolloidosmotiska trycket sjunker eller om barriären mellan luft i alveolen och blodet i alveolarkapillärerna förändras i riktning mot större permeabilitet för blodplasman.

Lungödem kan uppstå framför allt vid följande medicinska tillstånd:

1. Sviktande vänsterhjärtkammare, till exempel hjärtinfarkt, hjärtarytmi eller mitralisstenos
2. Övervätskning
3. Svåra hjärnskador, till exempel skallskador

Även stark kroppsansträngning på mycket hög höjd kan orsaka lungödem hos annars friska individer.

Symptombild

1. Rethosta och andfåddhet, förhöjt blodtryck
2. Ökad andfåddhet, ångest, en bubblande känsla i bröstet, kallsvett, åter sänkt blodtryck
3. Luftskummig vätska, ofta rosafärgad, tränger fram ur näsa och mun
4. Medvetslöshet och död

Behandling

Akut lungödem är ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar behandling. Följande åtgärder syftar till att minska belastningen på hjärtat:

1. Halvsittande kroppsläge med sänkt fotända
2. Syrgas via andningsmask, ofta med förhöjt tryck, sk CPAP (continuous positive airway pressure)
3. Nitroglycerin
4. Vätskedrivande läkemedel
5. Morfin
6. Betablockerande läkemedel vid snabbt förmaksflimmer
7. På sjukhus (eller i vissa fall i hemmet) kan man ge syrgas under övertryck (sk. CPAP)
8. Digitalis som sänker hjärtfrekvensen och ökar hjärtats pumpkraft kan ibland ges intravenöst