Afghanhund
Från Rilpedia
| Afghanhund | |||||
|---|---|---|---|---|---|
 |
|||||
| Vanliga smeknamn | |||||
| Afghan | |||||
| Ursprungsland | |||||
| se text | |||||
| Ursprunglig användning | |||||
| Jakthund | |||||
| nutida användning | |||||
| Sällskapshund | |||||
| mankhöjd | |||||
| 63-74 cm | |||||
| vikt | |||||
| 23–37 kg | |||||
| Rasgrupp | |||||
|
|||||
| Rasstandard (extern länk) | |||||
| Rasstandard |
Afghanhund är en hundras som härstammar från hundar av vinthundstyp, en hundtyp som funnits i trakterna kring Afghanistan, Pakistan, Iran, Mellanöstern och norra Afrika i cirka 7 000 år. Dessa hundars uppgift var bland annat att skydda karavaner mot vilda djur och rövare. De användes även som jakthundar för snabba villebråd, som harar och gaseller. En av de första afghanhundar som kom till Europa var Zardan, som hämtades av den engelske kaptenen John Bariff från Indien år 1907. Denna hund blev mycket uppmärksammad och användes senare som förebild när den första rasstandaren för rasen i Europa skrevs i England år 1912.
Kännetecken
Den moderna afghanhunden är kanske den vinthund som exteriört avlats mest intensivt för sin päls. Den långa pälsen är ett av rasens mest markanta och utseendemässigt uppskattade drag. Pälsen kräver omsorgsfull skötsel och en ägare av en afghanhund bör vara beredd på daglig pälsvård om hunden släpps ut i skog och mark. De första hundarna som infördes till Europa tillhörde två olika huvudtyper av afghaner, en bergstyp och en ökentyp, med vissa skillnader i bland annat pälskvalité. De skillnader som fanns mellan dessa är i dag i stort sett utsuddade genom avel. När en afghan springer håller den huvudet upprätt istället för nedsänkt, vilket ger afghanhunden mycket graciösa rörelser. Afghanhundens rörelser ger hundrasen ett uppseendeväckande och aristokratiskt uttryck som ofta uppskattas på hundutställningar.
Egenskaper
Afghanhundens förfäder var inga bortskämda hundar, utan hårt arbetande djur. I senare tid blev dess föregångare allt populärare inom de högre samhällsklasserna och fick därmed högre status. Det sägs ibland att enbart de kungliga fick äga afghaner och att det kanske är därifrån de fått sina divalater. Men detta är snarare ett schablonmässig talesätt baserat på rasens självständiga karaktär än på något historiskt faktum. Den självständiga karaktären har också ofta gjort att rasen ansetts som svårtränad eller rent av som mindre intelligent. Men afghanhunden är en intelligent hund, om än mer krävande angående ägarens förståelse för dess karaktär än de flesta andra hundraser.
