Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> :''För stormen med detta namn, se [[Stormen Tuva]]. [[Tuva (namn)|Tuva]] är också ett kvinnonamn.'' {{Rysslands federationssubjekt |officiellt namn=Республика Тыва<br />Тыва Республика |flagga=Flag of Tuva.svg |vapen=Coat of arms of Tuva.svg |karta=Map of Russia - Tuva Republic (2008-03).svg |kartnamn=Tuvas |huvudstad=[[Kyzyl]] |officiellt språk=[[ryska]], [[tuvinska]] |status=[[Rysslands delrepubliker|republik]] |distrikt=[[Sibirskij]] |yta=170&nbsp;500 |vatten= |folkmängd=311&nbsp;619<ref name="ROSSTAT Adm"> Publikation ''Tjislennost naselenija rossijskoj federatsii, po gorodam, poselkam gorodskogo tipa i rajonam, na 1 janvarja 2008 goda'' (utgiven av '''ROSSTAT'''), invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2008. </ref> (1 januari [[2008]]) |invånare/km2=1,8 |tidzon=+7 }} '''Tuva''' (Тыва, ''Tyva'') är en delrepublik i [[Ryssland]], belägen i södra [[Sibirien]] vid gränsen mot [[Mongoliet]]. Den har en yta på 170&nbsp;500 km² och har 311&nbsp;619<ref name="ROSSTAT Adm"/> invånare ([[1 januari]] [[2008]]). Republiken gränsar till [[Altajrepubliken]], [[Chakassien]], [[Krasnojarsk kraj]] och [[Irkutsk oblast]] i Ryssland samt mot Mongoliet i syd. Skogar och bergsområden upptar stora delar av ytan och republiken är mycket glest befolkad. Majoriteten av befolkningen är [[tuviner]] som talar [[tuvinska]], men även [[ryska]] talas omfattande. Huvudstad är [[Kyzyl]]. Republikens nuvarande regeringschef är [[Sjolban Kara-ool]]. == Historia == Tuva var ett [[turkfolk|turkiskt]] [[khanat]] då det år 1207 erövrades av [[mongoler]]na under [[Djingis khan]]. Tuva var under mongolisk dominans fram [[1757]] då området kom under [[Kina|kinesiskt]] styre; dock var området i stort sett självstyrande under mongoliska feodalherrar. Efter [[Xinhairevolutionen]] i Kina år [[1911]] följde en period med oklara maktförhållanden i Tuva. År 1918 utropades självständighet och år [[1921]] förklarades landet en [[folkrepublik]] med stöd av [[Sovjetunionen|Sovjet]]. Trots att landet i det närmsta var en sovjetisk satellitstat upprättade den tuvinska regeringen diplomatiska kontakter med flera grannländer och man lät även trycka sina egna frimärken. Under andra världskriget förklarade Tuva 1942 krig mot [[Tyskland]]. Tuva inträdde i Sovjetunionen år 1944, och organiserades den 11 oktober det året som det [[tuvinska autonoma oblastet]] inom [[Ryska SFSR]]. Den 10 oktober [[1961]] blev Tuva en [[autonom]] republik, [[Tuvinska ASSR]]. Efter Sovjetunionens sammanbrott 1991 förblev Tuva del av Ryssland och var en av parterna som den 31 mars 1992 undertecknade fördraget som skapade [[Ryska federationen]]. En konstitution författades den 22 oktober 1993 och godkändes av en folkomröstning den 12 december samma år. Efter en folkomröstning den 6 maj 2001 antogs en ny konstitution. == Geografi == [[Fil:Tuwakarte2.png|thumb|Tyskspråkig karta över Tuva]] Tuva har en yta på 170&nbsp;500 km². Omkring 80 procent utgörs av bergslandskap. Republiken omgärdas av bergskedjorna [[Altajbergen|Altaj]] (i väst), [[Sajanbergen|Sajan]] (i norr) och [[Tannu-Ola]] (i söder). Största delen av landet är skogsbeklätt. Floden [[Jenisej]] flyter genom landet efter att den vid [[Kyzyl]] uppstått som en förening av [[Stora Jenisej]] och [[Lilla Jenisej]]. Naturtillgångar i Tuva inkluderar [[kol (bränsle)|kol]], [[järn]] och [[guld]]. Asiens geografiska centrum antas ligga i republiken. == Politik == Efter en folkomröstning den [[6 maj]] [[2001]] antogs en ny konstitution, enligt vilket Tuva inte har någon president, endast en regeringschef och en vice regeringschef. Parlamentet har två kammare och 162 ledamöter. [[Tuvinska]] och [[ryska]] är officiella språk. Den tidigare presidenten, [[Sjerig-ool Oorzjak]], blev den förste att tillträda den nya regeringschefsposten. Oorzjak ersattes den [[6 april]] 2007 av [[Sjolban Kara-ool]]. == Demografi == Tuva hade 311&nbsp;619<ref name="ROSSTAT Adm" /> invånare den 1 januari 2008. Enligt folkräkningen år [[2002]] var 235&nbsp;313, eller 77 procent, [[tuviner]]. 61&nbsp;442, eller 20,1 procent, var [[ryssar]]. Mindre grupper inkluderar [[komier]] på 1&nbsp;404 individer och [[chakasser]] på 1&nbsp;219 individer. Officiella språk är [[tuvinska]] och [[ryska]]. Bland religioner dominerar [[buddhism]] ([[lamaism]]) och [[schamanism]]; därutöver finns små [[kristna]] och [[muslimer|muslimska]] minoriteter. == Kultur == Tuvinerna är kända för sin [[strupsång]], ''[[chöömij]]''. Den ryska sångerskan [[Sainkho Namtchylak]], som kommer från Tuva, är känd för att sjunga chöömij. == Källor == {{commons|Kategori:Tuva}} <references/> {{Ryssland}} [[Kategori:Rysslands delrepubliker]] [[Kategori:Tuva]] [[af:Tiwa]] [[ar:توفا]] [[az:Tuva]] [[be:Тува]] [[be-x-old:Тува]] [[bg:Тува]] [[bs:Tuva]] [[ca:Tuvà]] [[cs:Tuva]] [[de:Tuwa]] [[el:Δημοκρατία της Τιβά]] [[en:Tuva]] [[eo:Tuvio]] [[es:Tuvá]] [[et:Tõva]] [[eu:Tuva]] [[fa:تووا]] [[fi:Tuva]] [[fr:Touva]] [[ga:Túva]] [[he:טובה (רפובליקה)]] [[hr:Tuva]] [[hu:Tuva]] [[id:Tuva]] [[it:Tuva]] [[ja:トゥヴァ共和国]] [[ka:ტუვა]] [[kk:Тыуа]] [[ko:투바 공화국]] [[kv:Тува]] [[lt:Tuva]] [[lv:Tuva]] [[mk:Тува]] [[mn:Бүгд Найрамдах Тува Улс]] [[ms:Tuva]] [[myv:Тува Республикась]] [[nl:Toeva]] [[nn:Tyva]] [[no:Tuva (republikk)]] [[pl:Tuwa]] [[pt:Tuva]] [[ro:Tuva]] [[ru:Тыва]] [[sah:Тыва]] [[sh:Tuva]] [[simple:Tuva]] [[sk:Tuviansko]] [[sl:Tuva]] [[sq:Tuva]] [[sr:Тува]] [[tg:Ҷумҳурии Тува]] [[tr:Tuva Cumhuriyeti]] [[uk:Тува]] [[zh:图瓦共和国]]

Tillbaka till Tuva.