Transsexualism

Från Rilpedia

Version från den 30 maj 2009 kl. 06.48 av Godfellow (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Georgina Beyer, världens första transsexuella parlamentsledamot (man-till-kvinna-transsexuell, Nya Zeeland) talar på den Internationella konferensen om mänskliga rättigheter för HBT-personer i Montreal 2006.

Transsexualism är ett tillstånd där den drabbade har en permanent upplevelse av att tillhöra det kön som är motsatt ens biologiska. Den transsexuelle uppfattar sin fysiska kropp som felkönad, och önskar vanligen förändra den så den bättre passar det upplevda könet, med medicinsk och kirurgisk behandling.[1] En besläktad, men något vidare, term är GID (Gender Identity Disorder). Transsexualism betraktas inom medicinen som en psykiatrisk diagnos, och är som sådan unik i så måtto att behandlingen fokuserar på att förändra kroppen, inte psyket.

Innehåll

Behandling

Den vedertagna behandlingen för transsexualism är könskorrigerande behandling[2][3]och, i de länder där detta tillåts, även ett juridiskt könsbyte. Den förste att systematiskt behandla denna patientgrupp var den amerikanske läkaren och sexologen.[4] Harry Benjamin

Ett trettiotal personer per år genomgår i Sverige ett juridiskt könsbyte och könskorrigerande operationer. Antalet personer som i Sverige söker vård för transsexualism har ökat under de senaste fem åren. Om det beror på en ökad öppenhet, ökad tillgång till vård eller något annat vet man ännu inte. Andelen biologiska kvinnor som genomgår juridiskt byte och kirurgiska ingrepp är färre än andelen biologiska män (1 på 2[5]), men mörkertalen är okända och skillnaden har minskat under de senaste fem åren.

Transsexuella kan uppleva sig som tillhörande det motsatta könet redan som barn eller gradvis växa till insikt under tonåren eller först i vuxen ålder. Risken för problem i form av depressioner, självhat, ångest och självmord ökar om personen inte får behandling. På grund av rädsla för diskriminering och utanförskap väljer många att inte berätta om sin transsexuella bakgrund efter avslutad behandling. Det valet benämns ofta som att leva stealth.

Genuint transsexuell eller primärt transsexuell är en beteckning på en person som haft känslor av annan könstillhörighet sedan barndomen. Med sekundärt transsexuell avses i regel en person som inte kommit till insikt om att han eller hon är transsexuell förrän i vuxen ålder. Begreppen används främst i forskningssyfte. De är inte olika diagnoser utan samma diagnoskod används oavsett när patienten kommit till insikt om sitt tillstånd.

Transsexualism bör inte förväxlas med sexuell läggning eller beteende. Transsexuella kan vara antingen heterosexuella, bisexuella, homosexuella eller asexuella. Tidigare krävdes under utredningen att transsexuella efter avslutad behandling skulle identifiera sig som heterosexuella men det kravet har lyfts.

Vad som orsakar transsexualism är inte fastslaget, men vetenskapen är alltmer benägen att omfatta en förklaring som menar att grundorsaken kan vara biologisk och medfödd.[6]

Flera studier har publicerats som visar att den etablerade metoden könskorrigerande behandling är framgångsrik.[7][8][9] Precis som med mycket annan medicinsk vård saknas studier som jämför den vedertagna behandlingens effektivitet med någon annan behandling, som exempelvis psykoterapi. Värdet av den könskorrigerande behandling kan därmed inte i egentlig mening fastslås vetenskapligt i det individuella fallet och behandlingsmetoden har rönt kritik för detta från enstaka håll.[10]

Precis som med andra diagnoser förekommer det att läkare felaktigt anser att en patient är transsexuell. I de fallen patienten instämmer och också genomgår behandling kan det bli problematiskt när patienten efter behandlingen anser sig tillhöra sitt födda kön. Det förekommer också att patienter ångrar att de genomgick en viss typ av behandling eller att de bytte juridiskt kön.[11] Enligt viss forskning kan detta antas bero på missnöje med operationsreslutat eller dåligt socialt mottagande.[12] Både feldiagnoserna och de som ångrar viss behandling kallas ibland "ångerfall". Frekvensen av så kallade "ångerfall" är 3,4 % i Sverige, [13], men har under senare år minskat efter att vårdgivarna aktivt arbetat fram riktlinjer för att motverka dess fall. Under sextiotalet förekom det att homosexuella män antogs vara födda i fel kropp snarare än homosexuella. De rekommenderas könskorrigerande behandling, något som inte alltid föll väl ut. Den svenska pjäsen Ångrarna bygger på ett par sådana svenska fall.[14] Likande attityder och missuppfattningar om homosexuella förekommer fortfarande i vissa kulturer, bland andra Iran.[15].

Diagnoskoder

Källor och litteratur

  1. RFSL - Transsexuella - information om transsexualism.
  2. Mikael Landén et al., Bytt är bytt - kommer aldrig mer igen : Könsbyte för närvarande bästa hjälp för transsexuella (2001) Läkartidningen. 98. sid. 3322-3326.
  3. WPATH - The World Proffessional Association for Transgender Health, Inc, "Standards of Care, 6th version" (2001)
  4. Harry Benjamin: "The Transsexual Phenomenon" (Preface) (på engelska)
  5. RFSL - TS-statistik - statistik över transsexuella i Sverige.
  6. M Landén, forskningsrapport- Rapport som påvisar möjliga biologiska orsaker till transsexualism.
  7. Smith YL, Van Goozen SH, Kuiper AJ, Cohen-Kettenis PT, "Sex reassignment: outcomes and predictors of treatment for adolescent and adult transsexuals." (2005)
  8. P.T. Cohen-Kettenis och L. J. Gooren, "Transsexualism: En översikt över etiologi,diagnos och behandling." (1999) Journal of Psychosomatic Research. 46. sid. 315-333. (PubMed)
  9. Friedemann Pfäfflin, Astrid Junge, "Sex Reassignment. Thirty Years of International Follow-up Studies After Sex Reassignment Surgery: A Comprehensive Review, 1961-1991" (1998) The International Journal of Transgenderism.
  10. Sutcliffe PA, Dixon S, Akehurst RL, Wilkinson A, Shippam A, White S, Richards R, Caddy CM., Evaluation of surgical procedures for sex reassignment: a systematic review. (2008) Journal of plastic, reconstructive and aestethic surgery, JPRAS.
  11. David Batty (31 juli 2004). ”Mistaken identity”. The Guardian. http://www.guardian.co.uk/society/2004/jul/31/health.socialcare. 
  12. Landén, Mikael, "Transsexualism. Epidemiology, phenomenology, regret after surgery, aetiology, and public attitudes" (1999) doktorsavhandling.
  13. Landén, Mikael, "Transsexualism. Epidemiology, phenomenology, regret after surgery, aetiology, and public attitudes" (1999) doktorsavhandling.
  14. "Att ångra sig är tabu", Svd
  15. "Iran's 'diagnosed transsexuals' " (2008) BBC.

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg