Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Fil:NewspaperSizes200508.jpg|miniatyr|Olika tidningstorlekar jämfört med ett [[A4]].]] En '''tidning''' är en återkommande publikation. Tidningar kan förekomma i många olika varianter såsom [[dagstidning]] eller [[tidskrift]]. Dagstidningar finns av två typer, [[morgontidning]]ar och [[kvällstidning]]ar. Om en tidning ges ut inom ett begränsat geografiskt område benämns den lokaltidning. Populärpress är en sammanfattande beteckning för serietidningar, vecko- och månadstidningar samt olika typer av specialtidningar. Svenska tidningar listas av [[Kungliga biblioteket]] inom projektet [[Nya Lundstedt]]. En ''posttidning'' är en tidning som delas ut av [[Posten]]s [[brevbärare]] istället för av ett [[tidningsbud]]. Formen har trots konkurrensen av [[radio]], [[television]] och [[Internet]] stått sig väl. Numera ges många tidningar även ut på internet och vissa tidningar finns som TV-magasin. [[Prenumerant]] kallas den som regelbundet får en tidning hemskickad. Genom [[löpsedel|löpsedlar]] gör tidningarna reklam för sig själva. Tidningarnas viktigaste inkomstkällor är ofta annonser. ==Historia== [[Fil:KaiYuanZaBaoRemake.jpg|miniatyr|Faksimil av [[Kaiyuan Za Bao]], en av världens första tidningar.]] ===Före de rörliga typerna=== I det [[antika Rom]] publicerades anslag från staten till allmänheten, [[Acta Diurna]]. De var ristade i sten eller metall och sattes upp på allmänna platser. I [[Kina]] sändes statliga nyhetsblad, [[tipao]], bland rättstjänare, under [[Handynastin]] (2-300-talen, e.Kr.). Senare, mellan 713 och 734, publicerade [[Tangdynastin]], [[Kaiyuan Za Bao]] ("Folkets bulletin"). De skrevs för hand på [[silke]] och lästes upp av statliga tjänstemän. De första omnämnandena av privata publiceringar av nyhetsblad, rapporteras 1582, under [[Mingdynastin]]. 1556 började staten [[Venedig]] publicera månadstidningen ''Notizie scritte'', som kostade en [[gazetta]]. Tidningen vara handskrivna nyhetsbrev, gjorda för att sprida politisk, militär och ekonomiska nyheter fort genom Europa. ===Tidningar med rörliga typer=== Tidningar med [[rörliga typer]] finns från början av [[1600-talet]]. Den första sägs ofta vara [[Johann Carolus]] ''Relation aller Fürnemmen und gedenckwürdigen Historien'', med början 1605 i [[Strssburg]]. Flera tidningar publicerades sedan i [[Amsterdam]], som var centrum för mycket av världens handel. Dessa tidningar började övergå till [[folio]]-format snarare än quarto-format. [[1645]] startades Sveriges första tidning [[Ordinari Post Tijdender]], den utkom dock oregelbundet. Det är den äldsta tidningen som fortfarande utkommer, även om den numera enbart publiceras på nätet. ===Efter den industriella revolutionen=== Vid början av 1800-talet, gavs det ut tidningar i många städer i Europa och Nord-och Sydamerika. Tekniska landvinningar inom tryckeribranschen gjorde att tidningarna spreds och blev ett av de första sätten för masskommunikation. ===1990-talets tekniska revolution=== På sent 1990-tal blev de TV-kanaler som sände nyheter dygnet runt, och sedan också internet, en stående utmaning för den affärsmodell som tidningarna i de flesta I-länder hade anammat. Prenumerationer har minskat, medan annonsintäckterna har flyttat från tryckt media till nya medier. Många tidningar började därför publicera nätupplagor för att nå nya eller behålla de gamla läsarna. == Dagstidningar == {{Huvudartikel|Dagstidning}} Dagstidningar innehåller [[nyheter]], information och annonser, ofta tryckt på ett papper av låg kvalitet, på [[engelska]] kallat ''Newsprint''. Den kan variera från allmänt till speciellt intresse och brukar för det mesta utkomma dagligen eller varje vecka. I en tidning finns [[tidningsartikel|tidningsartiklar]], som normalt skrivs av [[journalist]]er och vars innehåll ska vara dokumentärt. Dessutom finns [[ledarsida|ledarsidor]], kolumner och kåserier vars innehåll kan vara åsiktsbaserat och ofta följer tidningens politiska färg. Andra avdelningar innehåller [[annons]]er, [[tecknad serie|tecknade serier]], väderprognoser, recensioner av filmer, böcker, restauranger, etc, [[korsord]] och [[rabattkupong]]er. De flesta dagstidningar och en del veckotidningar har så kallade familjesidor där [[familj]]er kan kungöra födslar, [[förlovning]]ar, [[giftermål]], [[dödsannons|dödsfall]] och liknande. ==Journalistik== {{huvudartikel|Journalist}} De skribenter som är involverade i att få fram material för en tidning kallas journalister. I deras arbete ingår bl.a. textförfattande, fotografering, layout, korrekturläsning, redigering av text och bild, och rubriksättning. Det finns olika typer av journalistik, från [[skjutjärnsjournalist]]ik till mer djupgående [[intervju]]er. Tidningar har spelat en viktig roll för att värna [[yttrandefrihet]]. Läckor av information vid till exempel politiska eller finansiella korruptionshärvor väljer ofta att informera tidningsjournalister snarare än journalister från andra medier, baserat på en upplevd välvilja hos tidningsredaktörer att avslöja hemligheter och lögner. Journalister kritiseras för flera olika saker, ibland mycket hårt. [[Trovärdighet]] ifrågasätts ibland för användning av anonyma källor, korrekturfel, verklig och upplevd [[bias]], och skandaler angående [[plagiat]], så kallade [[tidningsanka|tidningsankor]] och fabricerade artiklar. Tidningarna har svarat på denna kritik med att inrätta [[ombudsman|ombudsmän]] och frivilligt anamma pressetiska regler. I många fall får de som intervjuas chansen att syna artiklar innan publicering. ==Nyheter== {{huvudartikel|Nyhet}} Tidningars innehåll är varierat, men huvudorsaken till att de flesta läser tidningar är ''nyheter'', d.v.s. tidigare okänd information om händelser som ligger nära i tiden och som sprids till tredje part eller en större publik. Nyheterna presenteras i en särskild stil, som inte bara omfattar ordförråd och meningsbyggnad utan också hur informationen presenteras vad gäller vikt, ton och [[målgrupp]]. Nyhetsrapportering försöker ofta svara på de grundläggande frågorna i de första två eller tre styckena: när, var, hur, var, vem och varför?. Denna struktur kallas ibland den "inverterade pyramiden", eftersom det viktigaste i artikeln presenteras först och därefter material med allt mindre vikt. I övrigt gäller samma sorts [[sakprosa]] som används i [[uppslagsverk]] och annan facklitteratur. Den ska vara lättfattlig för de flesta läsare, kortfattad och sakligt hållen. Nyheter bygger ofta på en av följande viktiga egenskaper: närhet, vikt (samhällsposition), aktualitet, mänskligt intresse, underlighet eller konsekvenser. Många tidningar köper in nyhetsmaterial från [[nyhetsbyrå]]er såsom [[Associated press]], [[Reuters]], [[Nya Kina]] och [[Tidningarnas Telegrambyrå]]. På dessa nyhetsbyråer arbetar journalister med nyheter som har internationell vikt. En del tidningar tar in materialet från nyhetsbyråerna utan ändringar. Världens äldsta nyhetsbyrå, Agence Havas, startade i Paris 1835. [[Fil:Land on the Moon 7 21 1969-repair.jpg|miniatyr|En ovanligt bred rubrik - över åtta spalter - förkunnar att människor för första gången satt sin fot på månen.]] ===En nyhetsartikels uppbyggnad=== {{huvudartikel|Tidningsrubrik}} En nyhetsartikel presenteras med en [[rubrik]] överst. Tidningsrubriker skiljer sig från andra rubriker eller överskrifter genom att de inte bara ska sammanfatta innehållet i en artikel utan också locka till läsning. Därmed vill rubriksättaren skruva eller vinkla rubriken så hårt som möjligt, utan att för den sakens skull göra avkall på sanningen. Rubriksättning utsätts ofta för kritik i modern journalistik. Vanliga rubriker sätts i olika [[typgrad|typ]] för att skilja ut viktiga artiklar från mindre viktiga. Rubrikens storlek anges ofta i antal spalter som rubriken täcker. Ibland finns en så kallad dårrad över rubriken och ibland en nedryckare (en underrubrik), som ofta utgörs av ett citat ur artikeln för att visa på artikelns vinkel. Först i själva artikeln finns en [[ingress]] som sammanfattar artikeln på två-fyra rader. Ingressen är vanligtvis satt i fetstil. Ibland inleds ingressen med en ingångsrubrik som då är satt i [[kapitäl (typografi)|kapitäler]]. Artikeltexten kan löpa över flera spalter, beroende på ämnets vikt, och är i så fall indelat med mellanrubriker. ==Se även== *[[Lista över svenska tidningar]] *[[Serietidning]] *[[Tidskrift]] *[[Tidningsformat]] *[[Tidningsfria dagar]] ==Källor== {{översatt|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Newspaper&oldid=286176833|engelskspråkiga}} ==Externa länkar== {{Commonscat|Newspapers}} <!--- Rena reklamlänkar kommer att plockas bort direkt ---> *[http://www.kb.se/nl/ Kungliga biblioteket Nya Lundstedt - dagstidningar] [[Kategori:Tidningar| ]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] [[af:Koerant]] [[an:Periodico]] [[ar:صحيفة]] [[bar:Zeidung]] [[be:Газета]] [[be-x-old:Газэта]] [[bg:Вестник]] [[bs:Novine]] [[ca:Premsa]] [[cs:Noviny]] [[cv:Хаçат]] [[cy:Papur newydd]] [[da:Avis]] [[de:Zeitung]] [[en:Newspaper]] [[eo:Gazeto]] [[es:Prensa escrita]] [[et:Ajaleht]] [[eu:Egunkari]] [[fa:روزنامه]] [[fi:Sanomalehti]] [[fr:Presse écrite]] [[fy:Krante]] [[gan:報]] [[gd:Pàipear-naidheachd]] [[gl:Prensa escrita]] [[he:עיתון]] [[hi:समाचारपत्र]] [[hr:Novine]] [[hu:Újság]] [[id:Koran]] [[is:Dagblað]] [[it:Giornale (editoria)]] [[ja:新聞]] [[ka:გაზეთი]] [[ko:신문]] [[ku:Rojname]] [[la:Diarium]] [[li:Gezèt]] [[lt:Laikraštis]] [[lv:Avīze]] [[mr:वृत्तपत्र]] [[ms:Akhbar]] [[nds-nl:Krante]] [[nl:Krant]] [[nn:Avis]] [[no:Avis]] [[nrm:Gâzette]] [[os:Газет]] [[pdc:Zeiding]] [[pl:Gazeta]] [[pt:Jornal]] [[qu:Willay p'anqa]] [[ro:Ziar]] [[ru:Газета]] [[sah:Хаhыат]] [[sh:Novine]] [[simple:Newspaper]] [[sk:Denník (žurnalistika)]] [[sl:Časopis]] [[sq:Gazeta]] [[sw:Gazeti]] [[ta:நாளிதழ்]] [[th:หนังสือพิมพ์]] [[tk:Gazet]] [[tr:Gazete]] [[uk:Газета]] [[ur:خبر]] [[uz:Gazeta]] [[vi:Báo chí]] [[vls:Gazette]] [[wa:Gazete]] [[wuu:报纸]] [[yo:Ìwè ìròhìn]] [[zh:報紙]] [[zh-yue:報紙]]

Tillbaka till Tidning.