Från Rilpedia

Thulin H Kryssaren
Beskrivning
Typ	Spaning, bomb och civil luftfart
Besättning	5
Första flygning	augusti 1917
I aktiv tjänst	-
Tillverkare	Thulins Aeroplanfabrik
Data
Längd	11 m
Spännvidd	20 m
Höjd
Vingyta	60 m²
Motor	3 × Thulin A
Dragkraft	3 x 90 hp
Prestanda
Max hastighet	127 km/h

Thulin H Kryssaren var ett svensk flygplan framtaget som spaning och bombflygplan till svenska arméns flygväsende.

Flygplanet konstruerades som ett stort biplan med en dragande propeller i flygkroppen och två motorgondoler mellan vingarna med skjutande propellrar bakom vingen. Huvuddelen av besättningen satt i mittkroppen medan en man satt framför motorn i vardera motorgondol. Flygplanet kunde förses med flottörer eller hjulställ. Första provflygningen genomfördes i augusti 1917 på sjön Salen utanför Alvesta med Enoch Thulin som provflygare, där man även medverkade i arméns fälttjänstövningar. Eftersom arméns flygväsende önskade ett flygplan med hjulställ byggdes flygplanet om under vintern. Nils Kindberg som anställdes vid Thulins som provflygare genomförde provflygningen från isen på Lundåkrabukten utanför Landskrona 19-20 februari 1918. Som arméns övervakare tjänstgjorde Arvid Flory. Arméns krav för att godkänna flygplanet var: en uppnådd hastighet på 125 km/h med en stigning till 1 000 meter på 10 minuter samt en flygtid på 30 minuter utan landning. Den 19 februari provflög Kindberg maskinen för att bekanta sig och få in rätt teknik vid svängar och landningar. Dagen efter lastades flygplanet med sandsäckar som markerade last och Kindberg genomförde en 35 minuter lång flygning där även hastigheten uppmättes till 127 km/h mellan Landskrona och Barsebäck. Eftersom stigningen till 1 000 meter tog 12 minuter genomförde man ytterligare en start den dagen. Sandbarlasten lastades ur och Flory tog plats i den högra motorgondolen medan en mekaniker från Thulins satt i den vänstra, i flygkroppen fick dansken Ussing vara passagerare bakom Kindberg. Efter start inledde man stigprovet som klarades av på 6½ minut.

Eftersom armén såg slutet av första världskriget hade man inte längre behov av flygplanet, utan man avbeställde samtliga exemplar. Thulin undersökte möjligheterna att bygga flygplanet för civil luftfart, men utbudet av begagnade flygplan med bättre prestanda från kriget medförde att även dessa planer fick läggas åt sidan.