Riktmedel

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Riktmedel (stridsvetenskap), de delar eller tillbehör till ett vapen varmed siktning sker.

Eldhandvapen

Amerikansk sjöman tar sikte med sin tjänstepistol M9/92FS, under pistol kvalificerings prov. Lägg märke på kornet. Som är en typ "White Dot" för snabbare insiktning av sikte och korn.

Sikte och korn

Ett av de enklaste riktmedel, och även det äldsta, utgörs av ett korn fastsatt längst fram på pipan.

Längre bak på vapnet sitter ett sikte som i sin primitivaste form endast består av en tvärställd list med ett jack (den så kallade siktskåran). Siktet kan vara fixerat vid vapnet eller justerbart i höjd- och sidled. Riktningen av vapnet går till så att skytten försöker ensa in öga, sikte, korn och riktpunkt på en linje (den så kallade siktlinjen). Siktet kan även vara monterat på en siktram. Siktramen kan fällas upp vinkelrät mot pipan, och längst ramen kan man då flytta en justerbar löpare uppåt eller neråt. På löparen finns en siktskåra och syftet med löparen är att kunna ställa in siktet för olika skjutavstånd.

Ett sikte kan även ha ett hål istället för en skåra och kallas då diopter(hålsikte). Det finns både fasta och justerbara dioptersikten.

Siktes vy från H&K MP5, typ justerbar dioptersikte(hålsikte). Den ringformiga kläddade kornet i rak linje med den bakre hålsikten. Som i sin tur uppnår precisions aktivare träff mot målet.

Hagelgevär brukar sakna sikte och endast ha ett mynningskorn. Det samma gällde i regel för musköter och flintlåspistoler.

Kikarsikte

Kikarsiktet består av en kikare med ett hårkors. Med ett kikarsikte behöver skytten inte få sikte och korn att sammanfalla. Skytten ser lättare om vapnet är felriktat, men en nackdel är att synfältet förminskas i förhållande till kikarens förstoring. Det kan därför vara svårare att träffa mål som snabbt dyker upp eller rörliga mål. Kikaren har en förstoring av cirka 2 - 9 gånger. Det förekommer både kikarsikten med fast förstoring och med variabel förstoring.

M82A1/M107 prickskyttegevär med kikarsikte. Tillverkat av http://www.barrettrifles.com/

Rödpunktsikte

Ett relativt modernt riktmedel är rödpunktsiktet. Det är en variant av ett spegelreflexsikte, där man låter ljuset från en röd lysdiod speglas i en glasskiva som är vinklad 45° mot siktets optiska axel. Skytten riktar vapnet genom att lägga den imaginära bilden av lysdioden på riktpunkten (målet). Rödpunktsikten saknar oftast förstoring. Den mest kända tillverkaren av rödpunktsikten är det svenska företaget Aimpoint.

Schematisk skiss på rödpunktssikte

Lasersikte

Lasersiktet är inget riktmedel i egentlig mening, utan en anordning som projicerar en röd punkt på målet.

Artilleripjäser och granatkastare

Dessa pjäser skjuter oftast indirekt eld, det vill säga mot mål som man inte kan se från pjäsen. Pjäserna måste därför kunna riktas rätt både i sida och i höjd.
Pjäsen riktas i höjd med hjälp av ett vattenpass som vrids så att det ligger i våg när elevationen är rätt. Pjäsen riktas sedan i höjd tills vattenpasset spelar in. En alternativ metod är att med hjälp av ett vattenpass få en ställarm att luta en viss vinkel mot horisontalplanet, och därefter elevera pjäsen tills en andra ställarm som är fäst vid vaggan har samma lutning som den första.
I sida riktas pjäsen med hjälp av en riktpunkt, till exempel en eller flera riktkäppar på avstånd från pjäsen. På riktmedlet finns en kikare som kan vridas i sida i förhållande till eldrörets längdaxel. Pjäsen riktas sedan i sida så att riktpunkten ligger rätt i kikaren. Riktmedlet har skalor för att ställa in vattenpasset och kikaren i höjd och sida.
Riktmedlen till kanoner och haubitsar kan också användas för direkt riktning. ^[1] På fasta pjäser och på maskinriktade pjäser används inte alltid riktinstrument. Pjäserna inriktas i förhållande till en känd utgångsriktning, till exempel horisontalplanet och geografiska norr. Skillnaden mot utgångsriktningen läses av med elektroniska vinkelgivare eller på en skala.

Luftvärnskanoner och luftvärnskulsprutor

Äldre sikten var så kallade ringsikten som bestod av ett bakre korn och en främre anordning med flera koncentriska ringar.
En modernare variant är reflexsikten där siktesbilden reflekteras upp mot en snedställd glasskiva. Riktaren ser målet genom glasskivan och ser samtidigt siktesbilden, skenbart på samma avstånd som målet. Dessa sikten har ofta markeringar som gör det lättare att bedöma avståndet till flygplanet genom att skytten mäter hur stor vinkel flygplanet upptar.
Direktriktningssikten är ett litet eldledningssystem som används till luftvärnskanoner. Det innehåller en laseravståndsmätare och en beräkningsenhet. Riktaren håller riktpunkten på målet och direktriktningssiktet styr ut pjäsen en lämplig vinkel i förhållande till siktlinjen till målet.

Externa länkar

• http://www.lysator.liu.se/runeberg/nfcc/0218.html - innehåller äldre illustrationer om rikning på artilleripjäser m.m.

Noter

1. ↑ Grenander, Gunnar: Vapenlära för armén, Liber, Stockholm 1987, sid. 49-55. ISBN 91-38-09025-2.