Järnjungfrun

Från Rilpedia

Version från den 15 maj 2009 kl. 17.35 av TXiKiBoT (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Järnjungfrun

Järnjungfrun var ett tortyr- och avrättningsredskap.

Innehåll

Kända fall av användning

Enligt legenden skall järnjungfrun ha använts i Nürnberg, Tyskland mellan 1500- och 1700-talen. Enligt traditionen skall en myntförfalskare ha avrättats i järnjungfrun den 14 augusti 1515. Historiens sanningsenlighet har varit föremål för bestridan, då den inte kan beläggas längre än till 1700-talet. Tortyrredskapet i fråga finns inte bevarat.

Marcus Atilius Regulus blev avrättad i en järnjungfru[källa behövs], även om den var gjord av trä.

Exteriör

Järnjungfrun i Nürnberg var antropomorf och troligen utformad efter jungfru Maria. Jungfrun var ungefär två meter lång och en meter bred, hade dubbla dörrar, och stor nog att innehålla en fullvuxen man. Den dömde var tvungen att gå genom sju rum med sju dörrar innan han nådde avrättningskammaren. Vid slutet av korridoren mötte den dömde en järngarderob som vagt liknade en kvinna. På utsidan såg järnjungfrun ofarlig ut, men på insidan fanns spikar av järn som inte var avsedda att döda fort, utan att tortera långsamt. Poängen med föremålet var att genomborra offret gradvis och förorsaka så mycket smärta som möjligt.

Kännetecken för järnjungfrun

Spikar

Inuti den gravliknande behållaren hade järnjungfrun ungefär ett dussin skarpa, rostiga spikar. De var placerade att träffa offret på ej vitala organ, så att offret skulle hållas vid liv och stående så länge som möjligt.

Trångt utrymme

Den dömde hölls i ett så litet område som möjligt för att maximera hans lidande.

Dörrar

Tortyrredskapets tredje viktiga kännetecken var att dörrarna kunde stängas en åt gången, utan att göra det möjligt för offret att komma undan. Det användes för att kontrollera att offret led tillräckligt.

Ljudisolering

Det fjärde viktiga kännetecknet var dörrarnas tjockhet. De var tillverkade så att offret inte skulle kunna höras, om inte någon av dörrarna var öppna.

Användning

Dörrarna stängdes långsamt, så de mycket skarpa ändarna penetrerade offrets armar och ben på flera platser, tillsammans med hans mage och bröst, urinblåsa, ögon, skuldror och bakdel. Detta var inte nog för att döda, utan oftast tog det två dygn för offret att dö. Även om det inte har bevisats, går det teorier bland historiker om att spikarna var flyttbara. De tros ha flyttats beroende på den dömdes brott.

Missförstånd

Förut fanns många missförstånd om järnjungfrun i Nürnberg, det vanligaste är att det skulle ha konstruerats mer än en jungfru, vilket är falskt. Den enda järnjungfrun hittades i Nürnbergs slott. Den exakta historien bakom redskapet är inte känd, då jungfrun förstördes under bombningarna nära Nürnberg 1944. På senare tid har kopior av järnjungfrun tillverkats. Det finns skäl att betrakta historien som ett utslag av skräckromantik.

Personliga verktyg