Från Rilpedia

Henricus Eolenius, (1640-talet), var en man som dömdes för häxeri i Finland.

Henricus var en student vid universitet i Åbo, Kungliga Akademien. På universitetet hade 1644 Martin Stodius, professor i grekiska, hebreiska och teologi, anklagats för att lära ut trolldom till en student och gjort honom så förvirrad att han blev galen.Han hade frikänts vid konsistoriet men avskedats. Henricus misstänktes nu för att vara hans lärjunge.

Han hade lärt sig arabiska mycket fort, vilket enligt Johannes Terserus, biskop i Åbo och universitetets vice kansler, ansåg vara ett tecken på djävulspakt. Konsistoriet dömde honom till döden för trolldom, men generalguivernör Per Brahe krävdes att den skulle överklagas i Åbo Hovrätt, där han frikändes. Han fick dock lämna universitete för att inte genera universitetsledningen.

Ännu en student, Isac Gunnerus, anklagades för att ha varit en av Stodius lärjungar i trolldom år 1670; han frikändes men relegerades. Konsistoriet vid Universitetet hade innan dess, 1665, anklagat änkeprofessorskan Elisabeth Nilsdotter för att ha förgiftat konsistoriemedlemmen biskop Johannes Gezelius fru, men hon frikändes och fick skadestånd.

I Finland anklagades mest män för trolldom, ofta kloka gubbar som betalades för att utföra sådant, men dessa blev oftast frikända, särskilt före 1650. En verklig häxhysteri utbröt under påverkan från Sverige i Österbotten under 1674-1678, där 20 kvinnor och två män avrättades.

Källa

• Jan Guillou, "Häxornas försvarare".