Gamla elverket, Helsingborg

Från Rilpedia

Version från den 24 oktober 2008 kl. 16.18 av Jsdo1980 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Fasad mot Hamntorget.

Gamla elverket, eller Helsingborg Stads Elektricitetsverk, som det står inristat på fasaden, ligger vid Sundstorget och är en av Helsingborgs mer karaktärsfulla byggnader.

Byggnaden är klädd i röd övedssandsten och domineras av sina stora spröjsade fönstervalv i bottenvåningen. I väster är byggnaden diagonalt avfasad, då det förr gick ett järnvägsspår rakt genom kvarteret. Järnvägen är numera nergrävd. I byggnaden hyses nu för tiden kontorslokaler och nuvarande hyresgäst är FS Data som bl a har Helsingborgs största serverhall i byggnaden. Huset ägs av Wihlborgs.

Historik

Helsingborgs stad beslutade 1889 att anlägga ett elektricitetsverk i staden. Den nya byggnaden invigdes den 8 december 1891 och bestod av ett enkelt envåningshus vid Sundstorgets sydvästra ände med texten "Elektrisk station" på fasaden. Byggnaden innehöll tre ångmaskiner som drev tre likströmsgeneratorer från Siemens & Halske i Berlin på 33,5 kW vardera. Vid elverkets invigning levererade man el till 14 abonnenter och deras sammanlagt 230 lampor, men redan ett år senare var antalet lampor 565 och 1898 fanns 3 197 elektriska lampor i staden. Den snabba utbyggnaden av elektricitet i Helsingborg vid sekelskiftet gjorde att det äldre elverket snabbt blev för litet och ett nytt behövde byggas. Det nya elverket kom att ligga på samma tomt som det äldre, i tomtens östra del, och blev betydligt mer påkostat än det gamla. Byggnaden ritades av arkitekt Alfred Hellerström, som hämtade sin inspiration från Chicagoskolan, och amerikanska tolkningar av sengotiken och ungrenässansen. Expansionen av elnätet i staden gjorde att byggnaden utökades åt väster med en tillbyggnad i samma stil, även denna ritad av Hellerström. Den första byggnaden hade en trappstegsgavel centralt placerad över taklisten och tillbyggnaden fick två likadana gavlar på regelbundet avstånd från varandra för att bevara symmetrin. Dessa togs bort på 1940-talet på grund av rasrisk och ersattes 1960 av den nuvarande raden av takkupor.

Källor

  • Ranby, Henrik: Helsingborgs historia, del VII:3: Stadsbild, stadsplanering och arkitektur - Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971. Helsingborg 2005, ISBN 91-631-6844-8
  • Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad: Arkitekturguide för Helsingborg, Helsingborg 2005. ISBN 91-975719-0-3
  • Helsingborgs lokalhistoriska förening: Helsingborgs stadslexikon, Helsingborg 2006. ISBN 91-631-8878-3
Personliga verktyg