Äktenskapshinder
Från Rilpedia
Äktenskapshinder, av lagen uppställda hinder mot ingående av äktenskap.
Redan i antiken stod nödvändigheten att förbjuda vissa äktenskap klar för lagstiftarna, och varje civiliserad rättsordning har sedan dess haft sitt system av dylika förbud eller, såsom det emellanåt uttrycks, villkor för att äktenskap ska få ingås. Det religiösa momentet, som tidigare hade övervikten vid förbudens uppställande, har i nutidens lagstiftning fått stå mera tillbaka, medan i stället vissa medicinska, framför allt rashygieniska, synpunkter tillmättes allt större vikt fram till 1960-talet, när sådana synpunkter istället kom att anses som alltmer inopportuna.
Bland de äktenskapshinder som fanns tidigare i svensk rätt men som nu är avskaffade kan nämnas sinnessjukdom, epilepsi eller smittsam könssjukdom, att kvinnan varit gift tidigare och skilt sig samt att kretsen av förbjudna led var större.
Den nuvarande svenska rättens regler om äktenskapshinder återfinns i Äktenskapsbalkens andra kapitel. Äktenskapshindren är här följande:
- 1. Den som är under 18 år får inte ingå äktenskap utan tillstånd av myndighet. Tillstånd får meddelas endast om det finns särskilda skäl.
- 2. Äktenskap får inte ingås mellan dem som är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led eller är helsyskon. Ett adoptivbarn över 18 år och en adoptivförälder får dock ingå äktenskap med varandra, om så sker är adoptionen upplöst.
- 3. Halvsyskon får inte ingå äktenskap med varandra utan tillstånd av myndighet; adoptivförhållande jämställs med släktskap. De som därvid anses som helsyskon får dock ingå äktenskap med varandra efter tillstånd av myndighet.
- 4. Den som är gift eller partner i ett registrerat partnerskap får inte ingå äktenskap.
Dispens enligt 1 resp 3 kan lämnas av länsstyrelsen. För detta erfordras särskilda skäl.
Externa länkar
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
