Från Rilpedia

Bofors 7,5 cm lvkan m/36
Beskrivning
Typ	Halvautomatkanon
Ursprungsland	Sverige
Servicehistoria
Brukstid	1930-1999
Används av	Sverige
Produktionshistoria
Produktionsperiod	1930-talet
Specifikationer
Vapentyp	Halvautomatkanon
Kaliber	7,5 cm
Ammunition	75 × ???
Längd	4500 mm (60 kaliber)
Vikt	1070 kg
Eldhastighet	8-10 skott/min
Mynningshastighet	840 m/s

Värntorn 75/S74 består i huvudsak av ett torn från stridsvagn 74. Tornet är kompletterat med ammunitionstransportanordning samt låsanordningar för luckorna. Elverket, liksom sambandsutrustningen och vissa anordningar för riktbegränsning är borttagna. Riktning kan föras manuellt eller maskinellt med konstant rikthastighet 70 streck per sekund (70-/s). Värntornet har en gång i tiden utgjort en del av försvaret längs hela Sveriges kustlinje. Idag är allt skrotat av denna typ av värntorn.

Kanonen tillverkades av Bofors och är halvautomatisk. Den består i huvudsak av:

• Eldrör med krutgasejektor, bakstycke med mekanism och avfyrningsinrättningar.
• Rekylmantel med rekylhämtinrättning, sköld och rekylskydd.
• Riktinrättningar och riktmedel.

Det eleverande systmet är uppbyggt kring eldrör och bakstycket till en luftvärnskanon, en 7,5 cm lvkan m/36, där bakstycket vänts 90° åt höger och ändrats för att kilens vertikalrörelse ska bli vågrätt och inte lodrätt. Längden på eldröret är 60 kalibrar, det vill säga 60x7,5 cm= 4,5 meter.

Utgångshastigheten på projektilen är 840m/s och roterar med 400 varv/s, detta förutsatt att det är en Övngr m/30. Utgångshastigheten varierar mellan de olika ammunitionsslagen som finns, Sgr m/38 har en utgångshastighet på 630 m/s medan Slpprj m/49 har 1150 m/s. Rotationen gör att projektilen får en stabilare bana, detta tack vare räfflingen i loppet som utgörs av 28 stycken högervridna räfflor.

Innehåll 1 Ammunition 2 Kulspruta 3 Elsystemet 4 Sambandsutrustning 5 Källa

Ammunition

Till värntornet användes följande typer av ammunition:

Skarp ammunition

1. Spränggranat m/38 (Sgr m/38)
2. 50mm Spårljuspansarprojektil m/49 (Slpprj m/49)
3. Spårljuspansargranat m/43 (Slpgr m/43)

Övningsammunition

1. Övningsgranat m/30 (Övngr m/30)
2. Spårljsövningsprojektil m/30 (Slövnprj m/30)

Kulspruta

Till vänster om kanonen sitter en parallellkopplad kulspruta, en ksp m/39B strv. Den är fäst på kanonens rekylmantel och följer därför kanonens rörelser. Kulsprutan har en elektrisk avfyrningsinrättning och kan avfyras med hjälp av en avfyrningsknapp som sitter på höjdrattens handtag, eller med en pedal från skyttens plats.

På värntornet finns plats för en ytterligare kulspruta som fästs på kulsprutebågen som sitter vid observationshuven. Denna kulsprutebåge kan spärras i flera lägen med hjälp av en hävarm och ställarm som finns på bågens vänstra sida. För att det ska gå lättare att ställa in, har den på högra sidan två balanseringsfjädrar. Dessa hjälper då till att höja bågen och håller igen när den sänks. På kulsprutebågen finns också en pivå med låspinne för att kunna fästa en bandlådehållare.

Elsystemet

Tornet drivs av två blybatterier på vardera 12V 80Ah som seriekopplas och tillsammans ger 24V spänning. Batterierna är placerade i tornets bakre del på en batterihylla med skyddande lock. Dessa blybatterier driver 3 innerbelysningar, instrumentbelysning och det elektriska avfyrningssystemet för kanonen och kulsprutan samt sambandsutrustningen.

Sambandsutrustning

Sambandsutrustningen utgörs av en Ra 121, lokaltelefonsystem och antennsystem. Antennsystemet består av en glasfiberstav som är fastskruvad på ett antennfäste. Koaxialkabel med kontaktdon utgör anslutningen till Ra 121.

Den lokala telefonsystemet består av en fälttelefonapparat m/37 som sitter i ett telefonställ på tornets högra sida. Telefonen ansluts till en kabelvinda (kabeltrumma) som sitter på tornets utsida. Förbindelsen kan utnyttjas för samband med andra anläggningar i värnets närhet inom en radie på 200 meter.

Källa

• Försvarets Materielverk 1994 - Försvarets bok- och blankettförråd