Värmekabel
Från Rilpedia
Värmekabel är en kabel som avger värme när den spänningssätts. Kabeln kan användas som golvvärme och som frostskydd i vattenrör.
Innehåll |
Principer
Det finns olika principer för värmekablar: Enledarkabeln är byggd i en slinga med ett förutbestämt motstånd det vill säga att en ledare går ut hela kabellängden, vänder och går hela vägen tillbaka. Slingan blir varm när ström passerar. Denna modell finns i färdiga längder. Effekten i värmekabeln anges av tillverkaren.
Tvåledarkabel finns i flera varianter. - Den idag vanligaste på industrin har ett halvledarmaterial mellan fas och neutralledaren. Ledarna kopplas inte ihop någonstans längs kabellängden och en speciell avslutningssats används vid kabeländen. Strömmen leds mellan fas och neutralledaren och halvledarmaterialet blir varmt. Denna sorts värmekabel kan kapas i önskade längder. Halvledarmaterialet ändrar sitt motstånd beroende på omgivningstemperaturen, s.k. självbegränsande värmekabel. Denna kabel kan korsas.
- Konstant Watt kabel finns i två varianter, parallellresistiv och seriellresistiv. Parallellresistiv kabel har istället för halvledarmaterial ett fast motstånd kopplat mellan ledarna i olika sektorer. Denna kabel kan kapas i önskade längder, dock får man räkna med en bit kallkabel fram till nästa sektor med motstånd. Serieresistiv kabel har ett motstånd längs hela kabeln och kan inte kapas utan att förändra effekten per meter. Den har i princip samma egenskaper som enledarkabeln, men använder två ledare för att motverka magnetfält. Den tillverkas normalt i standardlängder. Konstant Watt värmekablar kan inte korsas.
Användning
Används värmekabeln för golvvärme läggs kabeln i ett förutbestämt mönster för att ge jämn värme samt även för att bestämma effekten i hela golvet. En tät läggning mellan slingorna ger ett varmare golv. Normalt räknar man med cirka 100-200 W/m² och använder en termostatstyrd enledarkabel.
För frostskydd i vattenledningar används vanligen en självreglerande värmekabel. Kabeln kan användas invändigt i rör eller läggas utvändigt. Effekten blir ungefär 10 W/m vid -5 C°.
Värmekabel kan även användas för markuppvärmning, tjältining och betonghärdning vid gjutningar vintertid. Effekter upp mot 50 W/m är vanliga. Här kan både en- och tvåledarkabel användas.
Skador
Ibland går en värmekabel sönder av olika anledningar. Det kan vara en klämskada som efter en tid av uppvärmning/avkylning ger med sig, borrskador, flyttade väggar, toalettstolar, trösklar och rena utmattningsskador som uppstått pga överhettning eller felförläggning mm. Det är en myt att värmekablar inte går att laga vilket kostar försäkringsbolagen onödiga pengar. Det finns några specialister som kan lokalisera skadeplatsen i golvet och gå ner i golvet och laga kabeln till full funktion. I Stockholmsområdet finns tex "Kabeldoktorn" som lagar över 100 värmekablar om året med i huvudsak mekaniska skador som tack vare jordfelsbrytaren begränsar skador på kabeln så den fortfarande är reparerbar. Återställningen av golvet utförs sedan av behörig golventreprenör.