Från Rilpedia

Sven Sture, son till Nils Sture, halländsk frälseman, första gången nämnd 1386, dog 1424. Blev dubbad till riddare någon gång mellan 12 april 1405 och 21 mars 1414. Var 1395 drottning Margaretas befälhavare på Gotland, men bytte året därpå sida efter att Albrekt av Mecklenburgs son Erik anfallit Gotland med stöd av Vitalianerna. Sven inledde ett samarbete med vitalianernas ledare Arend Styke. När Erik dog i pesten den 26 juli 1397 utnämnde hans änka (Sofia) Sven till sin hövitsman på Gotland. Sven gjorde en överenskommelse med vitalianerna om att dessa mot att avstå hälften av sitt byte kunde få en fristad på Gotland. Ön blev därmed en bas för vitalianernas kaperiverksamhet i Östersjön.

På grund av Tyska ordens militära ingripande våren 1398 tvingades Sven och vitalianerna lämna Gotland och söka sig längre norrut där de innehade borgar på båda sidor om Bottenviken. Med dessa som baser kunde de fortsätta sin kaperiverksamhet. Redan samma år inleddes förhandlingar mellan drottning Margareta och Sven vilka utmynnade i att Sven och Arend Styke benådades mot att de överlämnade sina borgar i Bottenviken till drottningen.