Silke
Från Rilpedia
- Silke är även ett flicknamn. Se Silke (namn).
Silke är kokongtrådar som silkesfjärilens larver spinner in sig i när de förpuppas. Silkestråd är en textilfiber som används till tyg och garn som till exempel siden. Det finns två sorters silke, mullbärssilke och tussahsilke.
Innehåll |
Typer av silke
Mullbärssilke
Mullbärssilke är silke som odlas i mullbärsträd, och silkeslarven lever av trädets blad. Silkeskokongerna är ungefär 4 cm långa. Larverna spinner in sig i silket för att förpuppas, men för att få fram silkestråden dödas larverna genom kokning. Om man inte dödar larven utan skär upp silket försiktigt får man kortare trådar. Silket kan sedan hasplas upp, och man hasplar vanligen 10–15 trådar tillsammans. Efter avhasplingen kokas silket av, vilket innebär att det protein, sericin, som klistrar samman trådarna avlägsnas. Silkestråden är därefter färdig att användas.
Tussahsilke
Tussahsilke kallas också vildsilke och till skillnad från mullbärssilket kan inte sericinet kokas av. Larven dödas med en nål. Silkestråden från tussahsilke är därför grövre och mer ojämn än mullbärssilkestråden. Silkestråden i en kokong är ungefär 300 till 900 meter lång. Eftersom man heller inte kan kontrollera vad vildsilkeslarven äter varierar den i färg, från vit till mörkgrå, beige och gult. Tussahsilket används för tillverkning av shantung.
Bourettsilke
Bourettsilke är ett ojämnt, nopprigt silkesgarn som tillverkas av det kortfibriga avfallet som uppstår vid tillverkning av schappesilke.