Från Rilpedia

Shelley Winters, eg. Shirley Shrift, född 18 augusti 1920^[1] i East St. Louis, Illinois, USA, död 14 januari 2006 i Beverly Hills, Los Angeles, Kalifornien, USA; amerikansk skådespelerska.

Hon växte upp i Brooklyn, New York. Spelade med i skolpjäser och arbetade som affärsbiträde och fotomodell för att finansiera sina teaterlektioner. Broadwaydebut 1941. Filmdebut 1943 i What a Woman! Sitt stora genombrott fick hon 1951 som den gravida fabriksarbeterskan som dränks av sin förförare i filmen En plats i solen.

Under 1970-talet hade hon stora framgångar på Broadway.

I slutet av 1980-talet utgav hon sina memoarer, där hon säger sig ha haft kärleksaffärer med alla de stora stjärnorna i Hollywood, från Burt Lancaster och Errol Flynn till Marlon Brando. Hon var gift fyra gånger, bland annat med den italienskfödde skådespelaren Vittorio Gassman 1952-54, med vilken hon fick en dotter, och åren 1957-1960 med skådespelaren Anthony Franciosa.

Den öppna, livliga, temperamentsfulla och politiskt aktiva Winters har Oscarbelönats två gånger samt nominerades för en Oscar för bästa kvinnliga biroll för sin roll i Poseidon-katastrofen.

Filmografi (urval)

• 1944 – Omslagsflickan

• 1949 – Ond stad

• 1950 – Winchester '73

• 1951 – En plats i solen

• 1954 – Saskatchewan

• 1955 – Jag är en kamera

• 1955 – Trasdockan

• 1959 – Anne Franks dagbok (Oscar)

• 1962 – Lolita

• 1965 – En strimma solsken (Oscar)

• 1966 – Harper - en kille på hugget

• 1970 – Bloody Mama

• 1972 – SOS Poseidon

• 1973 – Blume in Love

• 1979 – Trollkarlen från Lublin (film)

• 1979 – Elvis - The Movie

• 1983 – På andra sidan Brooklynbron

Externa länkar

• Shelley Winters på Internet Movie Database

Fotnoter

1. ↑ Winters använde dock födelseåret 1922 under större delen av sin karriär