Från Rilpedia

Roxy storband, är ett storband från Piteå med anor.

Namnet Roxy tog man från en av två på 40-talet mycket populära ett-öreskolor. Den andra hette Dixie. Det senare namnet, kunde man ju tycka, vore ett lämpligare namn på en orkester, men med det namnet skulle ju orkestern bindas till en viss stilart inom jazzen, så det fick allt bli den andra kolan, Roxy. Idag är ingen kvar i bandet från den tiden. Men namnet och spelglädjen lever kvar.

Roxy brukar ange 1944 som sitt födelseår. En del av anorna från 1940-talet härstammar i rakt nedstigande led från det lilla brukssamhället strax söder om Piteå, Munksund. Detta samhälle, då som nu kraftigt färgat av inslagen från den epokens arbetarkultur präglad av revolutionär- och nydanaranda, hade en musikkår, "Munksunds Musikkår", saligen insomnad och i ljust minne bevarad men som ett visst resultat av dess musikaliska konception kan vi idag se och framför allt höra Roxy Storband.

Några av den "gamla tidens" musiker spelade med bandet en god bit in i 90-talet. Namn som Ivan Öström, Birger Norberg och Holger Wikström är musikaliskt ärrade veteraner som dagens unga musikstuderande vid musikhögskolan i Piteå, varifrån många av dagens medlemmar kommer, skulle kunna ösa mycken kunskap och historik ur.

Åke Jönsson behöver ett eget kapitel när Roxys historia ska berättas. Åke kom till Piteå i början av 60-talet och blev en av pitebygdens riktigt stora musiker. Han hade då spelat med många storheter i jazz-sverige. När han gick med i bandet i början på 80-talet innebar det att en ny era inleddes.

Självklart har de musikaliska stilarna i orkestern avlöst varandra i takt med det eviga tickandet i tidens metronom och de yttre influenserna. Roxy har under hela den här tiden hållit sig ungt och fräscht, kanske tack vare att man inte valde det andra namnet. Nydanarandan lyser måhända igenom här.

Den musikaliska epok som Roxy har sitt ursprung i tillhörde storbanden. En epok som dominerats av många fina orkestrar från framför allt USA. Namn som Glenn Miller, Artie Shaw, Count Basie, Benny Goodman, Duke Ellington med flera känner ju varenda kotte till även om han eller hon är född något senare än 1950. En del av dessa amerikanska orkestrar lever kvar än i dag, om än med andra musiker och ledare. Men det fanns även fina svenska orkestrar som till exempel Harry Arnolds, Lulle Ellboys, Parisorkestern och 50-talets olika årsuppsättningar av Elitorkestern, för att nämna några. Dessa hämtade naturligtvis sin inspiration från de stora i Väster men ägde så mycket egen musikalitet att Sverige intar en särställnig i den övriga västvärlden när det gäller just storbandsjazz. Den musikaliska stilen för de flesta av dessa orkestrar var dansvänlig musik som det svängde bra om. Detta är även utgångspunkten och ledstjärnan för dagens Roxy Storband.