Från Rilpedia

Pascha (även pasha och pasja; av turkiska paşa) var den högsta militära och civila ämbetstiteln i det Osmanska riket och motsvarande ungefär det europeiska "excellens". Titeln gick inte i arv. Det land som styrdes av en pascha kallas stundom ett paschalikat (efter turkiskans paşalık). Ordet paşa härleds antingen till det turkiska ordet för huvud eller hövding, baş, eller till padishah (från persiskans pādschāh).

Titeln pascha tillkom genom ämbetet vesirer, ministrar, guvernörer över provinser och större städer, sultanens måg samt några andra av de högsta ämbetsmännen. Den kunde dessutom förlänas av sultanen åt vilken man som helst som utmärkt sig i rikets tjänst och som redan innehade den lägre graden bej. Sålunda erhöll även flera européer denna titel, då de någon tid varit i osmansk tjänst (general Charles George Gordon, orientalisten Brugsch, de tyska militärinstruktörerna van der Goltz och Liman van Sanders, med flera).

Först fanns tre olika paschagrader vars innehavare kallades pascha av en, två eller tre hästsvansar. Senare byttes dessa grader ut mot de rent militära liva, "generalmajor", ferik, "generallöjtnant", och muschir, "general" (ibland även återgivet med "marskalk").