Från Rilpedia

Kungsindiskt är namnet på en schacköppning. Egentligen delas det in i Kungindiskt försvar och Kungsindiskt angrepp -- det förstnämnda om varianten spelas som vit, det sistnämnda om svart ger sig in i den, men eftersom den är ovanlig som vit syftar man vanligtvis på när svart spelar det.

Till höger typ-ställningen som utmärker öppningen. Denna ställning brukar uppkomma efter dragen (i schacknotation): 1.d4 Sf6 2.c4 g6. Det vanligaste draget härefter är 3.Sc3 men han kan även spela 3.g3 eller 3.Sf3. Det nu därefter utmärker svarts spel är att spela dragen ...d6, O-O (rockad) samt ...e5. Därefter kommer ofta en bondeattack på kungsflygeln.

De olika varianters popularitet bevisas när man betänker att öppningen ägnas 40 poster i ECO-klassificeringen: mellan E60 och E99.

Öppningen räknas till de hypermoderna som blev populära på 1920-talet. Det innebär att man undviker att sätta en bonde i brädets centrum, utan låter motståndarens bönder ockupera det, samtidigt som man försöker rikta sina pjäser dit och successivt bygga upp ett tryck mot motståndarens "stolta" bönder. Namnet indiskt kommer från en kritiker som ansåg att strategin var lika exotiska som kom den från Indien.

Vit har flera möjligheter att tillgå. En sorts huvudvariant är att han rockerar på kungsflygeln och satsar på att spela upp bönderna på damflygeln, innan svart hunnit få upp sina på kungsflygeln. En annan vanlig variant är den så kallad Saemish varianten, där vit i stället spelar f3, Le3, Dd2 och gör lång rockad, varefter han själv satsar på att angripa på kungsflygeln, vilket tvingar svart att inleda aktion någon annan stans, till exempel i centrum eller på damflygeln.

Kungsindiskt räknas som en vild öppning. Den har tillhört huvudarsenalen för angreppsspelare som de förra schackvärldsmästarna Garry Kasparov och Bobby Fischer. Huruvida den egentligen är korrekt finns vissa kritiker som betvivlar, men den är trots det populär på alla nivåer.

Fotnot

1. Spela genom partiet - från chessgames.com