Från Rilpedia

Kungörelse kallas i allmänt språkbruk ett offentligt meddelande av påbud, föreskrifter eller underrättelser, som ska lända till efterrättelse som rättsligt bindande, eller är av den vikt, att deras allmänna spridande anses önskvärt.

Offentliga svenska kungörelser utgick förr från kungen, från de centrala ämbetsverken, länsstyrelser, kommunernas styrelser, tjänstemän och enskilda personer. Det förekom att kungörelse var föreskriven som villkor för att en sak skulle få bindande kraft. Kungens, hovrätternas och de centrala ämbetsverkens kungörelser trycktes i "Svensk författningssamling", länsstyrelsernas i de s.k. länskungörelserna och de meddelanden, som det lagligen ålåg offentliga myndigheter eller enskilda (legala annonser) att publicera i "Post- och Inrikes tidningar". Denna typ av kungörelser (med vissa undantag, bl.a. alla kungörelser utfärdade av icke myndighet) kallas i och med nya regeringsformen istället förordning.

Av ålder har myndigheternas kungörelser lästs upp från predikstolarna, och även enskilda har haft rätt att få sina meddelanden på samma sätt publicerade, såvida inte vederbörande prästerskap och kronofogde fann hinder mot detta på grund av kungörelsens innehåll (jfr kunglig kungörelse 26 november 1816). Till följd härav blev ordet kungörelse i dagligt tal en specifik benämning på de från predikstolarna, upplästa publikationerna. Som juridisk term användes kungörelse om vissa kungliga påbud ("kungl. kungörelse"), men varken genom lag eller praxis var med säkerhet avgjort, vilka sådana som skulle ha detta namn.

Redan Karl XII förordnade, att kungörelserna skulle anslås på kyrkodörren i stället för att uppläsas från predikstolen, det senare publikationssättet återinfördes 1719 och 1720, först genom lag 1 juni 1894 togs ett effektivt steg i sådan riktning, att uppläsandet från predikstolarna inskränktes till de fall, då det var lagstadgat eller av K.M:t eller länsstyrelsen särskilt föreskrevs, samt, vad angick kungörelser från enskilda, kyrkostämma medgivit sådant uppläsande.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).