Från Rilpedia

Koh-i-noor är en diamant på hela 108,93 carat som tidigare tillhört Indien. När den kom från Indien vägde den 186 carat. Nu tillhör diamanten den engelska kungafamiljen, infälld i en krona. "Koh-i-noor" är persiska och betyder "berg av ljus". Någon gång under 1500-talet räknade en indisk juvelerare ut att diamantens värde motsvarade cirka 1/2 av världsproduktionens kostnader under en dag.

Det hävdas ibland att diamanten är 5 000 år gammal. Som mineral är den äldre, men som slipad ädelsten finns den inte belagd förrän 1526 när den indiske rajan av Malwa hade den i sin ägo. När Taj Mahal byggdes monterades Koh-i-Noor i en vägg i mausoléet. Då Persiska kungen Nader Shah invaderade Indien, tog han diamanten såväl som påfågelstronen i krigsbyte. Han förde med sig sitt byte till Persien, men diamanten fann sin väg tillbaka till Punjab.

Britterna kom över ädelstenen när man erövrade Punjab 1849, drottningen fick den i gåva 1851. Den dåvarande vikten låg på 186 carat, men den delades och slipades om för att få en högre lyster. Tillsammans med över 2 000 andra diamanter monterades den sedan i en tiara.

1936 monterades stenen in i kronan på beställning av den då nykrönta drottning Elisabeth (sedermera känd som drottningmodern). 2002 fick den ligga på hennes kista vid begravningen.

Indien har under många år försökt få Storbritannien att lämna tillbaka diamanten, men utan någon framgång.