Klok gumma

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Klok gumma, eller klok gubbe, även kallade De kloka, är en gammal benämning på människor i det gamla bya- och bondesamhället som ansågs kunna bota sjukdomar.

Människor i allmänhet hade förr i tiden ingen möjlighet att anlita utbildade läkare. I trakten kunde det däremot finnas en "klok" som anlitades vid sjukdom. Den kloka var oftast en kvinna men kunde även vara en man och kallades då klok gubbe; det var ofta äldre personer. Hon eller han använde ofta huskurer och var ett slags naturläkare. Ibland användes även trollramsor och vidskepelse. Ibland var det barnmorskans föregångare jordemodern som även var "den kloka". Den kloka ansågs också ofta vara trollkunnig.

Det finns en gammal uppfattning att det var "kloka gummor" som ofta föll offer för häxprocesserna på 1600-talet, men detta tycks inte vara sant. Däremot straffades de ofta under anklagelsepunkten "vidskepelse". På 1670-talet dömdes den "Kloke gubben" Johan Eriksson i Knutby till sju gatlopp för "vidskepelse", och på 1680-talet till nio. Per Ericsson i Dalarna som "läste" sjukdomen i vin dömdes både 1720 och 1726. Brita Biörn på Gotland sade inför domstolen att hon lärt sig bota sjuka då hon tillbringade en tid i underjorden, och hon dömdes till fängelsestraff både 1722 och 1737. Detta verkade bara ha motsatt effekt; Eriksson sade att hans klienter blivit så många efter den första domen att han skulle bli tvungen att gömma sig för att undvika alla hjälpsökande om han skulle sluta, som domstolen ville, och i Biörns fall klagade prästen på att "nästan hela landet söka henne om hjälp, och lita till henne som till en Gud", efter den första domen; domarna tycks bara ha varit god reklam, och Britas dotter och sondotterdotter blev också läkekvinnor.

Det finns många exempel på välkända "kloka" i historien som var kända långt utanför sin bys gränser, som till exempel Ingeborg i Mjärhult på 1700-talet och Kisamor på 1800-talet.

Denna sed fanns kvar till långt in på 1900-talet, tills läkare blev mer tillgängliga för allmänheten.

Källor

  • Signum svenska kulturhistoria, Stormaktstiden
Personliga verktyg
På andra språk