Joniska öarna
Från Rilpedia
Lägeskarta |
De joniska öarna (grekiska: Iónioi Nísoi) är en grekisk ögrupp. Traditionellt har öarna kallats "De sju öarna" (Heptanisia eller Eptanisia) men omfattar förutom de sju huvudöarna även många mindre öar. Sex av huvudöarna ligger i Joniska havet utanför Greklands västkust. De är från norr till söder: Korfu (Kérkira), Paxi (Paxoí), Leukas (Levkás), Ithaka (Ithakí), Kefalinia (Kefallinía) och Zakynthos (Zákinthos). Den sjunde ön, Kythera (Kíthira), ligger söder om Peloponnesos på gränsen till Kretiska havet. Kythera räknas i många andra sammanhang till de Saroniska öarna.
Att öarna kallas joniska är lite av en geografisk anakronism eftersom Jonien under antiken var ett område i östra Grekland innefattande det som idag är Turkiets västkust. Dock koloniserades de joniska öarna av dessa joniska greker. Korfu till exempel koloniserades av staden Eretria.
Öarna hamnade under venetianskt styre under 1500-talet och fick då italienska namn: Ithaka kallades Val di Conspare; Korfu, Corfu; Kythera, Cerigo; Lefkada, Santa Maura och; Zakynthos, Zante. På många språk används fortfarande dessa namn på öarna.
Idag utgör de av öarna som ligger i Joniska havet ett av Greklands tretton distrikt. Det uppdelas i de fyra prefekturerna Korfu, Kefalinia, Lefkas och Zakynthos. Kythera hör administrativt till Attika.
Under de senaste decennierna har öarna avfolkats till följd en nedgång för de traditionella näringarna: i första hand fiske men även småskaligt jordbruk. Idag utgörs den huvudsakliga näringen av turistindustrin.
Kommunikationen mellan öarna är inte särskilt bra men de största öarna kan nås med flyg och flesta öarna har färjeförbindelse med fastlandet. På de större öarna finns asfalterade vägar till alla viktigare orter.
Se även
|