Gough Island
Från Rilpedia
Gough Island (även kallad Diego Alvarez) är en vulkanö som reser sig ur havet i Södra Atlanten och tillhör den brittiska kronkolonin Sankt Helena belägen ca 350 km sydost om ögruppen Tristan da Cunha.
Platsen upptogs på UNESCO:s världsarvslista 1995.
Innehåll |
Geografi
Ön har en area på ca 65 km² med den högsta höjden Edinburgh Peak på ca 900 m.ö.h. Ön är ca 11 km lång med en bred på ca 5 km och har mestadels en hög klippkust och saknar därmed naturliga hamnar förutom Glen Anchorage vid Quest Bay på öns östra del. Ön saknar bofast befolkning förutom ett team sydafrikanska meteologer som bemannar en väderstation.
Området inkluderar en rad små satellitöar och klippor såsom Southwest Island, Saddle Island, Tristiana Rock, Isolda Rock, Round Island, Cone Island, Lot's Wife, Church Roch, Penguin Island och The Admirals. Området ligger inom det sk Roaring Forties, bältet mellan 40.de och 50.de södra breddgraden känd för sina starka jämna västanvindar.
Gough och Inaccessible Island är ett skyddat djurreservat och har blivit klassat som ett världsarv. Ön har beskrivits som en av de sista ostörda ekosystemen i sitt slag och ett utomordentligt skydd för häckande sjöfåglar i Atlanten. Ön är i stort sett enda häckningsplatsen för hela världens population av tristanalbatross (Diomedea dabbenena) och vitbukig petrell (Pterodroma incerta).
Historia
Ön upptäcktes tidigt 1500-tal av portugisiske sjöfararen Goncalo Alvarez som även namngav ön Diego Alvarez men den föll snabbt i glömska. Ön återupptäcktes av brittiske sjöfararen Charles Gough år 1731.
Under 1800-talet användes ön under korta perioder som bas av val- och sälfångare och den första vetenskapliga expeditionen genomfördes först 1904.
Sydafrika byggde en väderstation på ön 1956 som är i bruk än idag.
Externa länkar
- om Gough Island
- UNESCO världsarv Gough och Inaccessible Islands
- SANAP - Gough Island Weather station
- UNEP World Conservation Monitoring Centre - Gough Island Wildlife Reserve
Yttravessare
Radera
- RomanNose 30 april 2006 kl.10.57 (CEST)
- torvindus 1 maj 2006 kl.10.32 (CEST)
- Pralin 1 maj 2006 kl.17.34 (CEST)
Blankröst
Emot
- mnemo 1 maj 2006 kl.11.51 (CEST)
- Flinga 1 maj 2006 kl.12.59 (CEST)
- Grön ✉ 1 maj 2006 kl.14.17 (CEST) det kan var glest med mycket på internet som ändå finns.
- Quintus 2 maj 2006 kl.12.51 (CEST)
- Riggwelter 7 maj 2006 kl.12.29 (CEST) (Arbeta om artikeln språkligt så funkar det nog)
- Micke2 11 maj 2006 kl.17.13 (CEST)
Infoga
Diskussion
Nordiska museet har tydligen gett ut en bok Sågverksminnen. Någon som tror sig ha möjlighet att kolla upp den? —CÆSAR ☢ 30 april 2006 kl.11.40 (CEST)
- Jag kan inte bekräfta begreppet men i detta fallet så jag tycker inte vi ska radera enbart pga få google-hits. Jag skulle gärna se att någon försöker få tag i boken innan vi bestämmer oss. Det finns ett stort antal bibliotek i landet som har boken (gå in på www.kb.se, klicka på LIBRIS osv). I boxen under finnes mer info om boken: --- mnemo 1 maj 2006 kl.11.51 (CEST)
- Jag instämmer i ovanstående. Med nuvarande motivering tycker jag inte det finns grund för att radera den, även om man inte hittar den varken i andra uppslagsverk eller på Google behöver det ju inte vara påhitt, utan ett faktiskt gammalt begrepp. Jag är tveksam till vem som skulle hitta på så mycket om en sån sak? --Flinga 1 maj 2006 kl.12.59 (CEST)
titel: Sågverksminnen / [red. av Mats Rehnberg]
förlag/år: Stockholm : Nordiska mus., 1948
omfång: 227 s.
serie: Svenskt liv och arbete, , {{ISSN|0348-9310}} ; 2
medarbetare: Rehnberg, Mats
klassifikation (SAB): Ku-c.4
klassifikation (SAB): Pha.05-c:k
klassifikation (SAB): Mc
klassifikation (UDK): 674.09
SAB-rubrik: Socialantropologi Etnologi Sverige
SAB-rubrik: Virkesframställning
