Förenings- och säkerhetsakten
Från Rilpedia
Med Förenings- och säkerhetsakten 1789 fick i praktiken Sveriges dåvarande kung Gustav III enväldig makt. Riksdagen förbjöds att komma med lagförslag och rådet avskaffades helt. Kungen fick dessutom rätt att förklara krig utan riksdagens godkännande, men den behöll dock rätten att godkänna beslut gällande skatter.[1]
Förenings- och säkerhetsakten upphävdes genom 1809 års grundlag.
Se även
Källor
- ↑ ”Nordisk familjebok”. (1908), band 9, s. 416-417. http://runeberg.org/nfbi/index.htm.