Eugene Kaspersky

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Eugene Kaspersky

Eugene Kaspersky grundade det i dag internationella datasäkerhetsföretaget Kaspersky Labs 1997. Hans förra fru Natalya Kaspersky är VD på företaget och själv är han forskningschef.

Eugene Kaspersky är kryptoexpert i grunden och inledde sin karriär som forskare, men när hans egen dator smittades av Cascadeviruset 1989 började han intressera sig för datorvirus. Han hamnade på företaget Kami Information Technologies Center och utvecklade tillsammans med kolleger ett antivirusprojekt som blev grunden för företaget Kaspersky Lab 1997.

I en intervju med den amerikanska tidningen Network World tidigare i år, och återgiven på den svenska sajten Säkerhetscentret.se, målade Eugene Kapersky upp en dyster bild över den allt mer avancerade databrottsligheten.

- Jag ser förändringar i kriminella aktiviteter och är orolig. Brottslingarna blir allt mer erfarna. När de utvecklar anti-antivirusteknik måste vi börja utveckla anti-anti-antivirus-teknik, säger Eugene Kaspersky.

Han berättar också om nätverket av infekterade servrar som kan hyras ut till brottslingar för att göra attacker mot banker till exempel. Det är samma fenomen som Kasperskys konkurrent Symantec beskriver i en säkerhetsrapport.

I dag är det inte längre Ryssland som är det värsta landet utan Kina.

- Kinesena utvecklar mest multivektor-trojaner, inklusive sådana som stjäl data från onlinespel. Tvåa är de spansktalande länderna samt Brasilien.

Mobilvirusen kommer

Det var på Kaspesky Lab som man identifierade det första mobilviruset Cabir sommaren 2004. Antalet mobilvirus har ökat men utvecklingen är mycket allvarligare på datorområdet.

Till tidningen Computer Sweden säger Eugene Kaspersky i dag att man kan jämföra situationen med hur det var för datorer 1993.

- Det är ingen skillnad på att utveckla säkerhetslösningar för smarta telefoner och för datorer. När hoten ökar kommer vi att satsa mer resurser på att skapa lösningar.

Personliga verktyg