Elektriker
Från Rilpedia
Elektriker arbetar framförallt med installation och service av elektriska anläggningar.
Det finns fyra huvudtyper av elektriker: installationselektriker som huvudsakligen arbetar med elinstallation i nybyggnationer, serviceelektriker som utför service och små utbyggnader av redan befintliga anläggningar samt industrielektriker som jobbar med underhåll framför allt vid industrier och fabriker och svagströmselektriker/kommunikationselektriker som huvudsakligen utför just svagströmsinstallationer såsom data, tele, larm och passagesystem. Kallas även kattskinselektriker.
En elektriker i film- och tv-inspelningssammanhang fungerar generellt som ljussättare och har då en mer konstnärlig roll.
Innehåll |
Sverige
I Sverige ges utbildning till elektriker vid Elprogrammet inom gymnasieskolan, eller vuxenutbildning som exempelvis Lernia och Elutbilda[1]. Elektriker tillhör de mest välavlönade bland LO:s medlemmar. En elektriker brukar tjäna runt 24 000 kronor i månaden vartill ackordstillägg ofta förekommer. Den totala slutsumman varierar över landet och mellan företag, men en ledande montör som är duktig på att läsa ackordsprislistan kan ofta mäta upp ett tillägg på 7-8000 kronor. En serviceelektriker har normalt en högre grundlön, uppemot 28-29000 kronor i månaden, men har normalt inget ackordstillägg. En kompetent tekniker kan tjäna en bit över 30000 kronor i månaden.
Distributionselektriker
Distributionselektriker arbetar med elinstallationer från produktionen i kraftverk till elmätare hos nyttjaren.
Lägstalön, enligt avtal 2008
Lärling steg 1(arbetat mindre än 720h) : 11 471 kr/mån.
Lärling steg 2(arbetat mindre än 1600h) : 13 283 kr/mån.
1:a året i yrket(efter lärlingsperioden): 14 371 kr/mån.
2:a året i yrket : 17 878 kr/mån.
3:dje året i yrket : 20 063 kr/mån.
Servicemontörer : 21 452 kr/mån.
Tekniker : 21 937 kr/mån.
Lokala förhandlingar ligger ofta några tusenlappar över avtalen, speciellt i storstäderna.
Källa: Svenska elektrikerförbundet, SEF [2]