Brita Biörn

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Brita Biörn, född 1667, död efter 1738, var en svensk klok gumma. Hon var välkänd i sin samtid och stod som svarande i två välkända häxprocesser.

Innehåll

Första processen

Biörn gifte sig 1690 med båtsman Jöns Biörn och 1704 med Pehr Biörn och blev 1718 änka. Hon hade varit verksam som medicinkvinna sedan c. 1687. 1722 anmäldes hon av prästen för vidskepelse och för att utöva medicin. Hon sade sig ha lärt sig att bota av botaren Jacob i Halla, som fört henne ned till småfolket under jorden. Hon hade också varit där som barn, hennes vittnesmål var ganska rörigt beträffande detta. Hon hade dock bara varit där i sin själ, medan kroppen låg kvar i sängen, vilket påminde om astralprojektion. Rätten ansåg att talet om småfolket var Djävulens illusion eller en sjuklig dröm, men att hon dock inte gjort sig skyldig till häxkonster eller skadat någon, och de dömde henne därför till 8 dagar på vatten och bröd för eder och sabbatsbrott och för att ha använt treenighetens namn i sina botar-ramsor. Hon förbjöds att utöva medcicin och prästen satte sina assistenter att bevaka hennes stuga.

Andra processen

1737 upptäckte prästhjälparna att Biörn hade en kund och både hon och kunden, Beata Grupe, togs fast och fördes till prästgården. Biörn ställdes inför domkapitlet 14 oktober 1737 och sedan inför en vanlig domstol 1738. Hon sade sig nu ha lärt botarkonsten av sin kusin Gertrud Zakrisdotter (f. 1647, d. 1718). Hon fick läsa upp fem av sina botar-ramsor för rätten. Domstolen ansåg henne inte skyldig till att ha utövat häxeri eller att ha skadat någon. Hon dömdes 21 oktober 1738 till 30 daler silver eller 12 dagar vatten och bröd, och satt av straffet i tornet Kajs i östra Visby stadsmur.

Domarna mot Brita Biörn fungerade som reklam för henne; hennes antagonist prästen klagade över att: "nästan hela landet söka henne om hjälp, och lita till henne som till en Gud", efter den första domen. Hennes sondotter Greta Olofsdotter Enderberg (f. 1746, efter 1813) och dennas dotter Gertrud Olofsdotter Ahlgren (f. 1782, efter 1870), blev också välkända läkekvinnor, båda kallade Hejnumskäringen under sin verksamhetstid.

Se också

Referenser

  • Jan-Inge Wall, Hon var engång tagen under jorden
  • Signum svenska kulturhistoria, Stormaktstiden
Personliga verktyg