Arabiska halvön
Från Rilpedia
Arabiska halvön är en halvö i sydvästra Asien med en yta på cirka 3 miljoner km² (vilket gör den till världens största) och med omkring 45 miljoner invånare (1998). Den begränsas av Röda havet i väster, Adenviken och Arabiska havet i söder och sydöst samt Omanviken och Persiska viken i öster.
Arabiska halvön är ett torrt platåområde med stora öknar. De största sandöknarna är: Nafud (65.000 kvadratkilometer) i norra Saudiarabien, Rub al-Khali (650.000 kvadratkilometer) i sydöstra Saudiarabien, ad-Dahna som är ett smalt sandbälte som förbinder Nafud med Rub al-Khali och vidare Wahiba (15.000 kvadratkilometer) i Oman gränsande mot Arabiska havet. Dessutom finns ett stort kvicksandsområde i östra kanten av Rub al-Khali inne i Oman som kallas Umm al Samim (giftets mor). I söder och väster samt längst i öster finns höga kustberg, högst når Hadur Shuayb i västra Jemen, 3 760 meter över havet.
Politiskt är Arabiska halvön uppdelat på staterna Saudiarabien, Jemen, Oman, Förenade Arabemiraten, Qatar, Bahrain och Kuwait.
Historia
Från historiens begynnelse var den arabiska halvön befolkad av Semiter. På grund av ökenklimatet bestod befolkningen av nomader som ständigt sökte sig till de fruktbara områdena i Mesopotamien och Levanten (assyrier, babylonier, kaldéer, hebréer, kananéer, akkader, amoriter). Den största av dessa förflyttningar var dock utbredningen av Islam påbörjad av profeten Muhammed på 600-talet. Inom några årtionden erövrade muslimerna ett rike mellan Spanien och Indien. Genom förskjutningen av rikets centrum förlorade Arabien senare sin politiska betydelse. Endast de heliga städerna Mecka och Medina i Hedjas besöktes årligen av muslimska pilgrimer.
