Från Rilpedia

Redovisningen av förtecknade av arkivbestånd bygger vanligen på det allmänna arkivschemat.

Den första varianten av schemat kom 1903, och skapades av riksarkivarien Emil Hildebrand. För vissa typer av arkiv används andra scheman, t ex Kyrkoarkivens förteckningsplan, som kom 1884.

Under seklet som gått har man vid olika tidpunkter tillfört nya rubriker i schemat. Oftast som ett resultat av att nya materialtyper funnit sin väg in i arkiven. Särskilda rubriker för mikrofilm, ljudupptagningar och liknande visade sig inte vara hållbara lösningar.

Arkivlagen (1991) formar den senaste versionen av schemat.

Arkivschemats ursprung i den statliga sektorn vid förra sekelskiftet har under seklets gång gjort det mer och mer svårarbetat. Så har till exempel grupperna K och L ifrågasatts.

Allmänna arkivschemat - huvudavdelningar

• A. Protokoll
• B. Arkivexemplar av utgående handlingar
• C. Diarier
• D. Register och liggare
• E. Inkomna handlingar
• F. Handlingar ordnade efter ämne
• G. Räkenskaper
• H. Statistik
• J. Ritningar och Kartor
• K. Fotografier
• L. Trycksaker
• Ö. Övriga handlingar

Källor

• Nilsson, Nils, Arkivkunskap, Stockholm 1971.
• Gränström, Claes, mfl, Arkivlagen, 1992.
• Sundin, Elof, Arkivschemat - lösning eller hinder. Stockholm (RA?) (Stencil) 1989.

Se även

• Arkiv