Från Rilpedia

Värdeladdade ord är ord som uttrycker en värdering. Många ord har enbart en deskriptiv definition såsom gul, rektangulär eller gran. De orden säger inte mycket mer än den egentliga betydelsen.^[1] Ett värdeladdat ord har antingen en positiv eller negativ laddning. När en text skrivs använder skribenten oftast omedvetet eller medvetet värdeladdade ord. Detta gör att man i allmänhet kan utläsa skribentens åsikt i ämnet. Är skribenten positiv till en omändring av skatten kanske ordet skattereform används. Vill skribenten istället vara neutral i sina åsikter är ordet skatteomläggning bättre att använda.^[2]

Ex:

Negativ inställning - Riskerna för att det ska inträffa…

Neutral inställning - Utsikterna för att det ska inträffa…

Positiv inställning - Chanserna till att det ska inträffa…

+	-
generös	slösaktig
frihetskämpe	terrorist
berömd	beryktad
noggrann	petig

Det är viktigt att känna till ords betydelse och eventuella värderingar. Vid användning av fel värderingsord i en text kan den upplevas konstig. Till exempel är ordet utpekad negativt laddat och passar inte särskilt bra vid positiva markeringar som till exempel ”Personen blev utpekad som ny minister”, ett bättre sammanhang kan istället vara ”Personen blev utpekad som skyldig”.^[3]

Användningsområde

Vi använder värdeladdade ord i många sammanhang, i krönikor, recensioner och analyser för att framhäva våra åsikter, i skönlitterära texter för att läsaren ska få ett visst intryck av personer och miljöer. Det är även vanligt förekommande i argumenterade texter, men där gäller det att se upp så att argumenten inte enbart är värderande utan även är sakliga och går att kontrollera.^[4] I referat däremot, är det viktigt att texten är objektiv och inte ger uttryck för annat än den ursprungliga textens innehåll.

Intensitet

Ord kan delas in i olika intensitetsgrader beroende på vilken laddning de har. Till exempel anses utmärkt mer positivt än bra, medan usel anses mer negativt än dålig. Att ord har fått olika laddningar och intensitetsgrader visar att människor inte bara vill samtala om fakta och de åsikter som finns om ämnet, utan också uttrycka sin egen mening och inställning till ämnet. Värderingsord ger oss möjlighet att visa hur mycket vi gillar eller ogillar något.^[5]

Referenser

1. ↑ http://www.oru.se/oru-upload/Institutioner/Humaniora/Dokument/film/Diverse%20dokument/osaklig_argumentation.pdf Gustavsson Kent, Örebro universitet, Osaklig argumentation. 15/2 -09
2. ↑ Melin Lars, Lange Sven (1986). Att analysera text, 3:e uppl. 2000. ISBN 91-44-23582-8
3. ↑ http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/00/68/8721e9e1.pdf Hasselrot Anne-Marie, Språkexpert i Regeringskansliet, Vilket värde har ordet? 15/2 -09
4. ↑ Möijer Kjell (1987). Skapa – Skriva, ISBN 91-24-34979-8
5. ↑ Cassirer Peter (1986). Stilistik & stilanalys, 2:a uppl. 1993. ISBN 91-27-40033-6