Tungtvannsaksjonen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Vemork vattenkraftverk vid Rjukan

Tungtvannsaksjonen (sv. Tungt vatten-aktionen) är benämningen på en sabotageaktion under andra världskriget i NorgeNorsk Hydros elektrolysanläggning för tungt vatten i Vemork vid Rjukan i Telemark sprängdes. Detta gjordes för att hindra Tyskland att få tillgång till tungt vatten, vilket var en nödvändig del i det tyska kärnvapenprogrammet. Aktionen genomfördes på natten till den 28 februari 1943 av Kompani Linge som sorterade under Norwegian Independent Company No. 1.

Upptakt

Den 18 oktober 1942 landsattes en norsk förtrupp för att ta emot en grupp brittiska soldater. Dessa skulle anlända med glidflygplan. Svårigheter med navigeringen gjorde dock att glidflygarna hamnade ur kurs och havererade i Telemarksfjällen. De soldater som överlevde haveriet tillfångatogs av Gestapo och avrättades. 41 brittiska soldater miste livet i upptakten till Tungtvannsaksjonen.

Genomförande och efterspel

Den norska förtruppen fick vid nyåret order om att genomföra en sprängning av kraftverket i Vemork. Gruppen förstärktes med nya agenter ur Kompani Linge och skred till verket natten till den 28 februari 1943 under ledning av Joachim Rønneberg. Operationen bar namnet Gunnerside. Sprängningen har omvittnats som odramatisk, utan skottväxling. De nio männen klarade inte att bära tillräckligt med sprängämnen för att totalförstöra de 18 tankar där det tunga vattnet separerades. I stället apterade de små sprängladdningar under varje tank. Explosionerna slog hål på tankarna med sammanlagt 500 kilo tungt vatten med en dov knall och kringflygande stålfragment perforerade exponerade ledningar och rör. Sabotörerna lyckades undkomma trots att tusentals tyska soldater genomsökte de kringliggande områdena.

Sprängningen visade sig ha endast kortsiktig effekt. Det tog tre månader innan tyskarna kunde återuppta produktionen av tungt vatten i Vemork. De allierade beslöt då att flygbomba anläggningen. Den 16 november 1943 släppte 161 amerikanska bombflygplan nära 1 000 bomber mot målet. Även om skadorna på kraftverket var små, slogs en generator ut. Detta orsakade ett längre driftsstopp. Ett tjugotal civila dödades vid bombfällningen.

Den tyska ockupationsmakten beslöt senare att montera ned och flytta hela anläggningen till Tyskland. Den första delen av transporten skulle ske med färja över Tinnsjø den 20 februari 1944. Motståndsmannen Knut Haukelid som deltagit i tungtvannsaksjonen erhöll tillstånd av motståndsrörelsen centralt att spränga färjan under färden. Sprängningen lyckades, färjan förliste varvid 14 civila miste livet.

Filmatisering av händelserna

Personliga verktyg