Time banking

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Stop hand orange.svg
 Den här artikeln anses undermålig och kan behöva skrivas om helt för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. Var uppmärksam på artikelns innehåll.


Time banking en modell om samverkan i grupper och nätverk. Modellen stödjer eller bygger socialt kapital i samhället genom att använda de resurser som varje människan har. Syftet är att skapa nätverk där alla kan medverka och där allt medverkande värderas lika. Time banking värderar tiden som behövs när man medverka istället för själva innehållet. Att samtala en timme med en hemmabunden person är lika mycket värd som att ge en timme datorkunskap. Målet är att bidra till ett mer jämställt, rättvist och socialt inkluderande samhälle genom att visa att människors tid är något som kan skapa förnyelse och en hållbar utveckling i samhället.

Innehåll

Bakgrund

Time banking skapades av Edgar S. Cahn i USA för att skapa ett system som rättvist värderar sociala insatser i samhället.[1]

Efter att i många år ha varit en mycket aktiv och engagerad civilrättsadvokat fick han i början av 1980-talet en hjärtattack. Från att ha varit en person som man rådfrågade sågs han plötsligt som en person som enbart var i behöv av hjälp från andra. Samtidigt såg han att de människor som gjorde att han psykiskt och fysiskt började må bättre fick ingen eller låg lön. Detta ledde till tanken att vi kunde skapa ett system där varje människas resurs blir efterfrågad och där måttstocken visar jämbördighet mellan de människor som ger sina resurser. Han utvecklade time banking (Time Dollar), där tiden är måttstocken som understryker jämbördighet och där de viktigaste frågorna som ställs till varje individ, oberoende ålder eller bakgrund, är

  • Vilken resurs har du?
  • Vad är det du kan ge till någon annan?

Edgar S. Cahn ville skapa ett värdesystem där alla insatser synliggörs och värderas lika.[2]

Time banking modellen bygger på dessa kärnvärden

  • Människor är tillgångar - alla kan i någon form bidra
  • Alla har behov av att göra något för andra och att ta emot av andra
  • Deltagarnas insatser är av lika värde oberoende innehållet
  • Sociala nätverk är viktiga för en hållbar utveckling

Den första modellen som utvecklades av Edgar Cahn kallades Neighbour to Neighbour (idag person - person) och betecknade ett utbyte av hjälp inom ett nätverk av grannar med en koordinator. Modellen byggde på tanken att om medborgaren i ett lokalt område blir medveten om sina resurser och använder dessa för att stödja andra, så kallad grannhjälp, så lyfts individen. Tilliten till de andra växer eftersom man lär känna varandra. Effekten blir att individen mår bra och granngruppen mår bra och samhället mår bra. I praktiken hjälper person A en annan granne, person B, och får en tidskredit för en timmes hjälp. Tidskrediten kan sedan bytas ut mot en timmes hjälp med något som person A har behov av.

Time banking idag

Vid slutet av 90-talet kom time banking till Storbritannien och har sedan dess utvecklas till många olika modeller [3] där den gemensamma nämnaren är de kärnvärden som Edgar S. Cahn utvecklade. Inom vissa organisationer framhäver man värdet av den komplementära valuta tanken som leder till nya möjligheter och inom andra framhäver man värdet av de sociala framstegen som visas inom de områden som time banking används.

Organisationer som använder sig av time banking vill värdesätta de mänskliga resurser som oftast finns inom områden social ekonomi/familj/vänner och som oftast har ett låg värde inom marknadsekonomin.

Time banking används idag av organisationer i ca 22 länder. Den första modell har sedan utvecklas till flera olika modeller. Här följer några exempel på modeller:

Erkännande för deltagande

Medborgaren gör en frivilliginsats i samhället och får tidskrediter för sin insats,

1 timme = 1 tidskredit

I organisationen erbjuds sedan produkter och sociala arrangemang för dessa insatser. Samhället/organisationen kan på det sättet tacka för medborgarens frivilliginsats.

Målet är att höja värdet på frivilligarbetet och att bilda en relation mellan medborgaren och det samhälle som medborgaren lever i.

Temaerkännande för deltagande

Medborgaren får tidskrediter enbart för frivilliginsatser inom speciella områden t ex aktiviteter som höjer miljömedvetenhet. Man tackar här med produkter och sociala arrangemang som passar till temat t ex trädgårdsverktyg eller en utflykt till ekocentret.

Målet är att göra en stödinsats för ett speciellt område och höja medvetenheten inom detta område samtidigt som tacken kan motivera flera olika medborgare att delta i projekten.

Time Centre

Ett Time Centret arbetar med föreningar och organisationer i samhället. Man räknar antalet timmar frivilliginsats som existerar i föreningar/organisationer och dessa synliggörs genom att erkänna dem med tidskrediter i pappersformat. Tidskrediterna kan användas för att delta i sociala aktiviteter som anordnas som tack för frivilliginsatsen av Time Centret, 1 timme frivilliginsats = 1 timme social aktivitet. I dessa aktiviteter kan man delta med tidskrediter eller nationella pengar. En koordinator organiserar aktiviteterna men motiverar även föreningar och organisationer själva att genomföra sådana sociala aktiviteter.

Målet är att tillvarata medborgarnas kunskap och engagemang (empowerment), att motivera medborgaren att bidra till en hållbar samhällsutveckling och att återgälda detta engagemang.


Time banking i Sverige

TidsNätverket i Bergsjön

Sommaren 2007 startade TidsNätverket i Bergsjön som använder time banking för att främja socialt nätverksbygge och skapa mötesplatser genom att underlätta ömsesidiga utbyten mellan människor med hjälp av människors egna resurser. Föreningen ligger i Göteborgs stadsdel Bergsjön.

Verksamheten motivera människor från olika samhällsgrupper, att i samarbete med andra, planera och genomföra sociala aktiviteter i Bergsjön/Göteborg samt att delta i andras sociala aktiviteter. Tid som medlemmen/deltagaren används till planering och genomförande av en aktivitet görs synlig genom att kallas för aktivitetstimmar och man uppmuntras att delta i andras aktiviteter med lika antal mottagartimmar. 1 timme planering/genomföring = 1 aktivitetstimme = 1 mottagartimme. Genom att fler och fler aktiviteter skapas utökas utbyte av attraktiva sociala aktiviteter. De sociala nätverken breddas och deltagare kan växa som människa.

Inom TidsNätverket i Bergsjön har man tagit bort tjänsteutbyten och tonvikten ligger på att skapa med varandra för varandra.

Referenser

  1. ↑ http://www.yapinc.org/index.php?pID=42
  2. ↑ http://www.timebanks.org/history-structure.htm
  3. ↑ http://74.125.77.132/search?q=cache:sc4qrgDVedIJ:www.londontimebank.org.uk/Time%2520banking%2520models.doc+time+banking+modell&hl=sv&ct=clnk&cd=4&gl=se&client=firefox-a

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Time_banking"
Personliga verktyg
På andra språk