Specialtecken i morsealfabetet
Från Rilpedia
Denna artikel kan behöva städas upp för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Förbättra gärna artikeln om du kan, och diskutera frågan på diskussionssidan. Motivering: rubrikerna behöver förminskas, inledning behöver skrivas |
Innehåll |
Språkrelaterade specialtecken
Samuel Morse var amerikan och därför baserades hans alfabete på det engelska språket och saknade många tecken som är mer eller mindre nödvändiga i andra språk, i första hand diakritiska tecken, tillägg som i första hand styr uttalet. Exempel på dessa för svenska språket är Å, Ä och Ö. Morsekoden för dessa upptas i tabell 4 ovan. Dessa tecken förekommer även i de övriga skandinaviska språken, med den modifikationen att koden för Ä får gälla även för Æ, och koden för Ö får gälla även för Ø med liknande uttal.
Samma koder som för svenskans Ä och Ö används även i estniska, finska och tyska utan förändring.
Lustigt nog kom Ö in även i turkiska språket i samband med att Kemal Atatürk 1923 genomdrev övergång från arabiska skrivtecken till västerländska. Det lär ha berott på att en svensk diplomat i Turkiet vid den tiden var med i den arbetsgrupp som skulle ta fram översättningstabellen från det arabiska till det latinska alfabetet. När man kom till en arabisk bokstav som saknade motsvarighet i engelska alfabetet föreslog svensken Ö, och så blev det.
Å är vi tämligen ensamma om i Skandinavien, men samma kod – ––– ––– – –––
gäller för à i franska språket.
Här följer ytterligare några språkspecifika tecken, men uppräkningen gör inte anspråk på att vara fullständig. Samma tecken kan med samma betydelse förekomma även i andra språk. I språk som använder det kyrilliska alfabetet saknas motsvarighet till våra Å, Ä, Ö, men i stället har motsvarande morsekoder använts för en del tecken i det kyrilliska alfabetet, som saknar motsvarighet i det latinska alfabetet.
Esperanto
Ĉ ——— — ——— — —
Ĝ ——— ——— — ——— —
Ĥ ——— — ——— ——— —
(Föråldrad kod)Ĥ ——— ——— ——— ———
(Ny kod)Ĵ — ——— ——— ——— —
Ŝ — — — ——— —
Franska
(Gammal standard)
à– ––– ––– – –––
â– ––– – –––
é och è och ê– – ––– – –
ö––– ––– ––– –
(Detta är inte svenskt Ö utan "O med trema") .
– – – – – –
¶– ––– – ––– – –
"Nytt stycke" (alinéa) ,– ––– – ––– – –––
/––– ––– ––– ––– ––– –––
"Felskrivning"– – – – – – – – –
(Obs, 9 korta.) "Passningen upphör"– ––– – – ––– – – ––– –
Isländska
ð— — ——— ——— —
"Eth" Þ— ——— ——— — —
"Thorn"
Italienska
Ó ——— ——— ——— —
(Samma som svenskt Ö.)
Polska
Ą— ——— — ———
Ć——— — ——— — —
Ę— — ——— — —
Ł— ——— — — ———
Ń——— ——— — ——— ———
Ó——— ——— ——— —
Ś— — — ——— — — —
Ż——— ——— — — ———
Ź——— ———
Spanska
Ñ ––– ––– – – ––– –––
CH ––– ––– ––– –––
¿ — — ——— — ———
Inleder frågesats som avslutas med ?¡ ——— ——— — — — ———
Inleder utropsats som avslutas med !
Tyska
CH ––– ––– ––– –––
(Ligaturen används sällan nu för tiden,ersätts med bigrammet
——— — ——— — — — — —
) ß — — — ——— ——— — — ("dubbel-S" eller "skarpt S". Ersätts numera oftast av SS.)Ü – – ––– –––
(Transkriberas ibland UE )