Skådespelssamhället
Från Rilpedia
Den franske situationisten och filosofen Guy Debords bok Skådespelssamhället (La Société du Spectacle)[1] utkom i Paris 1967 och anses vara en av de viktigaste inspirationskällorna bakom Majrevolten 1968.
Innehåll |
Varför boken skrevs
Avsikten var att formulera en sammanhängande teori om det moderna kapitalistiska samhället, en teori som skulle kunna användas som vapen i en vardagslivets revolution (jämför Raoul Vaneigem) och ersätta dagens alienation, konsumism och exploatering med en autonom, fri och passionerad mänsklig tillvaro.
Guy Debord säger i förordet till fjärde italienska utgåvan av Skådespelssamhället:
"1967 ville jag att Situationistiska Internationalen skulle ha en teoribok. SI var vid den tiden den extremistgrupp som hade gjort mest för att återinföra en revolutionär kritik i det moderna samhället, och det var lätt att inse att denna grupp närmade sig höjdpunkten på sin historiska bana efter att ha segrat på den teoretiska kritikens område och skickligt slagit in på den praktiska agitationens. Det gällde att en sådan bok skulle finnas till hands under de oroligheter som var på väg att bryta ut, och att dessa skulle vidarebefordra boken till de omfattande subversiva följdverkningar som de inte kunde undgå att åstadkomma. /…/ Helt klart måste en allmän teori som utarbetas för detta ändamål framförallt undvika att framstå som uppenbart felaktig och därför inte kunna läggas fram med tanke på risken att bli motsagd av den följande händelseutvecklingen. Men den måste också vara en fullständigt oacceptabel teori. Det krävs att den kan peka ut det nav som den existerande världen rör sig kring som något dåligt genom att avslöja dess precisa natur, till harmsen bestörtning för dem som finner det gott. Teorin om skådespelet uppfyller båda dessa villkor".
Vad är "skådespelet"?
Boken är avfattad i 211 korta paragrafer. Dessa är i sin tur uppdelade i nio kapitel, med rubrikerna ”Fullständig uppdelning”, ”Varan som skådespel”, ”Enhet och splittring i framträdelsen”, ”Proletariatet som subjekt och som representation”, ”Tid och historia”, ”Skådespelets tid”,”Fysisk planering”,”Negation och konsumtion i kulturen” samt ”Ideologin förkroppsligad”.
Bokens relevans i dag
Trots att boken inte hör till de mer lättillgängliga har intresset för den stadigt ökat. Antonio Negri menar att ”Guy Debords analys av skådespelssamhället tycks mer än trettio år efter dess tillkomst mer träffande och angelägen än någonsin”.[2]
